Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-17 09:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/varfor-har-ledningen-inte-agerat-tidigare/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Varför har ledningen inte agerat tidigare?”

Foto: Claudio Bresciani/TT

SVAR PÅ INSÄNDARE. Jag förväntar mig att förbundets ordförande inte smiter undan en viktig diskussion och låtsas som de etiska reglerna för yrket inte betyder något, skriver Bengt Järhult.

Slutreplik till Heidi Stensmyrens insändare ”Vårdtillgången måste bli bättre” (5/2):

Den 16 december i fjol visade DN i en undersökning att nio av tio privata vårdgivare med offentlig finansiering bryter mot hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och låter privatförsäkrade gå före i kön. Myndigheten Vårdanalys har av regeringen fått ett uppdrag att snabbutreda frågan. Samtliga partier har i kommentarer till DN:s avslöjanden sagt sig sluta upp kring HSL, att vårdbehovet ska styra, inte plånboken.

I min insändare på DN Åsikt den 29 januari diskuterade jag läkares och Läkarförbundets ansvar i de uppenbara brotten mot HSL, brott som pågår varje dag runt om i landet. Jag lyfte fram att Läkarförbundet har tydliga etiska regler för sina medlemmar som förbjuder läkaren att favorisera vissa patienter eller patientgrupper. 

Läkare får aldrig frångå principen om alla människors lika värde eller ge vissa någon fördel. De etiska reglerna gäller alla medlemmar oberoende av om de jobbar i offentlig eller privat vård. Problemet med favorisering av privatförsäkrade har funnits länge. Läkarförbundet har dock inte agerat utåt som opinionsbildare i samhället eller tagit itu med frågan inomprofessionellt.

Förbundets ordförande Heidi Stensmyren svarar att ”tillgången måste bli bättre” i den offentligt drivna vården, men hon har inget emot privata försäkringar. Förbundet sluter dock upp bakom HSL:s portalparagraf om vård efter behov lika för alla.

Men om Läkarförbundets etiska regler, och hur man ska se på att en betydande del av medlemmarna struntar i yrkesetiken, har hon inte ett ord att säga. I stället använder hon replikutrymmet för att redovisa förbundets sjukvårdspolitik. Hon drar sig inte ens för att utställa helt obevisade löften om att en privat marknad för allmänläkare med små praktiker kommer lösa glesbygdens brist på sjukvård med stora vakanser.

Detta är inte platsen att närmare diskutera privat sjukvård eller marknadens intrång i offentligt driven vård. Låt mig bara påminna om att primärvårdens vårdvalsreform sedan 2009 med fri etableringsrätt inte löst glesbygdens problem. Privatiseringen med fri etableringsrätt har i stället förstärkt dem, inte heller främjat läkarrekryteringen till socialmedicinskt tunga områden. 

Stockholms vårdval med privata specialister har givit en kostnadsexplosion som nu akutsjukhusen dyrt får betala, och som försvårar för klinikerna att klara jourlinjer, forskning och utbildning. Till skillnad från Stockholm och Läkarförbundet har Region Skåne insett de katastrofala följderna för den specialiserade vården på sjukhus och satt stopp för flera planerade privata vårdval.

Jag har varit medlem i Läkarförbundet i 45 år och betalat totalt 200.000 kronor i medlemsavgift. Jag förväntar mig faktiskt att förbundets ordförande inte smiter undan en viktig diskussion och låtsas som de etiska reglerna för yrket inte betyder något.

Vad ska Läkarförbundet göra med alla medlemmar som inte följer de etiska reglerna? Varför har ledningen inte agerat tidigare? När alliansregeringen slopade stopplagen 2006 utlovades att några gräddfiler inte skulle uppkomma. 

Varför följde inte Läkarförbundet utvecklingen bland sina medlemmar när allt talade för att just gräddfiler skulle komma som ett brev på posten? Vad ska ske nu? Disciplinpåföljd? Uteslutning? Eller ska kanske de etiska reglerna skrivas om för att passa en modern tid där marknaden tar över.