Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-23 16:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/varfor-ifragasatter-ingen-aldres-skarmtid-framfor-tvn/

DN Åsikt

DN Åsikt. Varför ifrågasätter ingen äldres skärmtid framför tv:n?

Foto: Alamy
Foto: Alamy

Skärmtid för barn och unga diskuteras ofta. Samma diskussion borde också gälla den äldre generationen och deras tv-tittande. Varför ifrågasätter ingen de äldre överviktiga och den tid de tillbringar i tv-soffan?

Debatten kring barn och ungas skärmtid är från och till högljudd. Föräldramöten i skolan tillägnas frågan, i bästa bikupemodell för att föräldrar ska kunna diskutera läggningstider, läxor och skärmtid. Hur länge ska barnen få sitta framför sin skärm? Det kanske till och med köpslås i hemmet. Om du ska få skärmtid får du vara ute och leka i minst 30 minuter.

Titt som tätt dyker det upp artiklar tillägnad nyblivna föräldrar, de uppmanar dem att lyfta blicken, se det lilla knytet i ögonen och skapa anknytning till knytet i stället för anknytning till vänner på sociala medier.

Äldre skakar på huvudet och undrar hur det ska gå, barn och unga har ju slutat prata med varandra i verkliga livet! Dessutom får de problem med nacke, fingrar och axlar.

Det finns en skärm som har funnits lite längre än just de som nämnts. Nämligen tv-skärmen. Den har slutat diskuterats, men den finns och är oerhört central - framför allt i mina föräldrars liv. De styrs av tv:s sändningstider. Varje kväll sitter de bänkade efter kvällsmaten fram till läggdags, det kan handla om fyra till fem timmar om dagen! I ett och samma hem har de till och med varsin skärm. Pratar de med varandra? De skulle behöva ha samma regler som barnen. Rör dig i 30 minuter så får du samma längd på din skärmtid.

Fetman ökar i Sverige. Varje år kostar övervikten oss 172 miljarder kronor skriver Veckans affärer 2015. Jag tror inte notan har minskats. I Göteborgsposten 2016 uttalar sig professorn i pediatrik vid Karolinska sjukhuset, Claude Marcus, med Jonas Colting, flerfaldig mästare i triathlon och hälsocoach, kritiskt mot föräldrar som inte tar sitt ansvar gällande att prata om mat och motion med sina barn. Som en budget, insättningar och uttag.

Gäller inte detta också den äldre generationen? Mina föräldrar lider av flera krämpor, flera är säkerligen åldersrelaterade. Jag vill inte se dem ha ont, medicineras eller ha svårt att knyta skorna. De äter ingen skräpmat, bor inte i lägenhet med hiss eller röker. De har en gång tagit hand om sig och det vill jag att de ska fortsätta med för jag är rädd om dem!

Jag har år efter år försökt att peppa. Stegräknare hit, ett Vasalopp dit. En träningsplan eller viktväktarna i julklapp. Jag förstår att jag inte kan göra deras val. De är båda smarta och de kan det här med budget. Men de följer den inte. Insättningarna är alltför stora och de har inte längre några föräldramöten med bikupemodeller. PRO pratar reflexer, tandvård och lårbenshalsar i stället. Läkarna duckar. När de söker hjälp för krämpor är det ingen som ifrågasätter att de har 20 kilo övervikt, de får istället medicin, återbesök och remisser.

Vi pratas vid och de berättar att svaren från senaste läkarbesöket visade att blodtrycket och blodvärden var utmärkta. Men sen måste de lägga på. För kl 18:15 är det "Fråga doktorn", och på andra kanalen visas skidskytte.