Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-21 10:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/varfor-skulle-barnen-gynnas-av-heltid-pa-forskolan/

DN Åsikt

DN Åsikt. Varför skulle barnen gynnas av heltid på förskolan?

Foto: Gorm Kallestad/TT

Majoriteten i Stockholms Stadshus vill genomdriva ett förslag som ska ge föräldralediga föräldrar rätt till barnomsorg på heltid för äldre syskon. Men var finns stödet för detta i forskningen? Även om förskolan är bra, betyder det inte att ännu mer tid där är bättre för barnen.

Rätta artikel

Trots att ca 5000 barn kommer att omfattas årligen anslås inga resurser för att finansiera förslaget. Karin Wanngårds motivering till reformen (SVT:s artikel den 27/8) lyder: "Alla barn ska ha rätt till heltid på förskolan. Den viktigaste anledningen är att vi ser att de barn som går på förskola i den pedagogiska miljön, har bättre förutsättningar senare i livet, när man går vidare i skola och högre utbildning." Logiken i detta uttalande tycks lyda ”förskola är bra ­ - då måste mer förskola vara ännu bättre".

Vi har i korrespondens med Karin Wanngård frågat var hon finner stöd för denna uppfattning. I ett svar från Wanngårds borgarrådssekreterare refereras till dels texter på Skolverkets webb, dels ett diskussionsunderlag framtaget för Malmö stad år 2012. Ingenstans i de refererade texterna har vi dock sett något som stöder idén att det skulle vara särskilt gynnsamt att tillbringa just heltid, 40 timmar eller rent av ännu mer per vecka, på förskola. Vi känner inte heller till några aktuella svenska studier rörande just vistelsetiden.

Vad gäller utländska studier finns förvisso till exempel den amerikanska NICHD-studien, en av de största som gjorts vad gäller förskolans effekter över tid. De barn som ingick i studien och hade vistats i förskola av hög kvalitet hade, precis som Wanngård gärna lyfter fram, ett kognitivt försprång som kunde påvisas både vid 4,5 och 15 år ålder. Men i samma studie kunde man också notera att barn vars vistelsetider översteg 30 timmar per vecka löpte högre risk att uppvisa ökat utåtagerande beteende vid 4,5 års ålder samt både försämrad impulskontroll, ökat risktagande och ökat utåtagerande beteende vid 15 års ålder. Riskökningen noterades även i de fall där förskolan höll hög kvalitet.

Vad gäller våra skandinaviska grannländer, vars barnomsorgsmodeller och -kvalitet liknar vår kan nämnas å ena sidan den norska Mor-Barn-studien som inte fann någon koppling mellan långa vistelsetider (40 eller fler timmar per vecka) och utåtagerande beteende, men å andra sidan den danska DALSC-studien som fann att barn som tillbringat mer än 30 timmar per vecka i förskola hade sämre resultat i psykosociala test än barn med kortare dagar. Någon studie som indikerar positiva effekter av långa vistelsetider har vi inte kunnat finna alls.

Vi frågar därför på nytt: på vad grundas uppfattningen att just heltid på förskola gynnar barnen, i de fall där det finns en föräldraledig förälder? I vilken forskning finns stöd för detta? Skulle dessa hypotetiska gynnsamma effekter för barn till föräldralediga i så fall vara så stora att de uppväger en generell kvalitetsförsämring, som påverkar alla barn och all personal?

Många debattörer, liksom flertalet remissinstanser som kommit med hård kritik mot detta förslag, har redan påtalat de negativa effekter som ett ofinansierat förslag av denna typ riskerar att leda till: Större barngrupp samt lägre personaltäthet under eftermiddagen, då den personal som är på plats vid öppning har gått hem men alla barn nu kommer kunna vara kvar, medför en högre belastning på en redan hårt pressad yrkeskår och en försämring av verksamhetens kvalitet med stora risker för barnen. Både Lärarförbundet och Kommunal samt fristående verksamheters remissinstanser är kritiska till förslaget. Inte mycket tyder dock hittills på att politikerna bakom förslaget över huvud taget har tagit intryck av detta.

Karin Wanngård har visserligen utlovat att förslagets effekter ska följas upp och att medel kommer skjutas till om det behövs, samt att den något höjda förskoleschablonen i budgeten för 2017 kan användas för att i någon mån finansiera förslaget. Vi menar att detta är en felprioritering i ljuset av att Stockholm i dagsläget ligger mycket långt ifrån att uppnå Skolverkets riktlinjer om högst 6-12 barn i småbarnsgrupp och högst 9-15 barn i storbarnsgrupp.

I motiveringen till Skolverkets riktlinjer står att läsa: "Studier visar att förskolepersonal i många fall upplever att barngrupperna är för stora och att det leder till att pedagogiken blir lidande. Studier visar också att barn som har gått i stora förskolegrupper oftare är inblandade i konflikter när de sedan går i skolan. Personaltäthet är viktigt men stora barngrupper är i sig ett problem, i synnerhet för de yngsta barnen. Stora barngrupper leder till att barnen tvingas ha relationer till för många andra barn och vuxna vilket påverkar tryggheten.”

Varför vill Karin Wanngård prioritera utökade vistelsetider till barn där föräldrarna är föräldralediga högre än att sträva efter att uppfylla Skolverkets riktlinjer? Vi ser fram emot klargöranden på samtliga punkter ovan.

Karin Wanngård: Vi har valt en annan prioritering