Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-24 07:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/vi-behover-ata-mer-odlad-norsk-lax-for-att-ma-bra/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Vi behöver äta mer odlad lax för att må bra”

Norsk odlad lax i filéer efter styckning på Frøya i Sør-Trøndelag. Foto: Gorm Kallestad/TT

SVAR PÅ INSÄNDARE. Vi behöver äta mer odlad norsk lax för att må bra. Storskaliga fiskodlingar som kontrolleras noga är viktiga för att vi ska kunna få till ett uthålligt fiske, skriver Anders Kiessling, professor på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Storskaliga industrier mår bra av att granskas. Laxindustrin utgör inget undantag. 

Frågan är därför varför jag som är en av de mest etablerade forskare inom akvakultur – med mer än 30 års erfarenhet från forskning av fiskens välfärd och kvalitet samt framtida miljövänligt foder i Sverige, Norge och Kanada – väljer att ge mig in i debatten när både Anders Snelling och Kristina Furnes fört fram välgrundade och lätt verifierade sakskäl.

Det övergripande skälet är att området är för viktigt att ignorera. Vetenskapen är rörande överens om att vi äter för lite fisk, oavsett om den levt vilt eller i fiskodling. 

Vi vet att fisk är vår enskilt största källa till en rad nyttigheter som påverkar vår mentala och fysiska utveckling. Vi börjar också ana att den kan ha stor betydelse för bibehållen mental och fysisk hälsa långt upp i åren.

Det finns en anledning till att det statliga verk vars huvudsakliga uppgift är att se till att vi svenskar äter en sund och säker kost, Livsmedelsverket, rekommenderar ett ökat intag av fisk. Odlade laxfiskar utgör ett utmärkt alternativ och komplement till andra produkter från sjö och hav.

Jag vänder mig därför mot att vi som ospecificerad grupp skulle stå bakom Christer Nilssons påståenden. Däremot är det korrekt att laxindustrin slåss med en rad utmaningar.

Det gäller all intensiv matproduktion, oavsett om det är djur eller växt. Man kan säga att vissa problem kommer som ett brev på posten när man samlar en stor mängd av samma art på en begränsad yta och optimerar deras produktionsförutsättningar.

Dessutom kommer vi behöva fiskodling om vi ska kunna få till ett uthålligt fiske, vilket är ett viktigt mål framöver. Inte för att de är konkurrenter, utan för att de kompletterar varandra på det svenska matbordet, såväl till vardags som till fest.

Som forskare kan jag verifiera Anders Snelling och Kristina Furnes påståenden om att norsk laxodling tack vara ett långsiktigt arbete hamnar högt upp på listan när världens livsmedelsproduktion rankas för miljöpåverkan. Fisk bidrar inte heller med växthusgaser och blir antagligen vårt första produktionsdjur där vi kan ersätta dagens sojabaserade foder med insekter och mikrober odlade på restprodukter från skog, mat och jordbruk vilket framgår på SLU:s hemsida.

Fisk, inklusive odlad lax, är ett viktigt livsmedel för alla åldrar. Norsk och svensk fiskodling kontrolleras nationellt av ett flertal statligt inrättade verk, som alla tillämpar en öppen policy, och av EU:s livsmedelsverk.

Dessutom redovisar Norska fiskeridirektoratet, som ansvarar för landets laxodlingar och fiske, alla kontrolldata öppet på nätet. Det finns inget som tyder på att någon av dessa statliga myndigheter skulle vara i maskopi med laxodlingsindustrin.

Läs mer: Livsmedelsverkets rekommendationer