Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

Vi lever trots allt i nutid – inte i dåtid

Vi är de ungdomar som Tomas Nilsson skriver om. Vi jobbar med elektroniska verktyg hela dagarna. Vi vet hur mycket vi lär oss. Vi känner till alla fördelar. Vi håller inte alls med Tomas om att inlärningsmetoderna ska gå tillbaka till hur de var för 100 år sedan. Vi lever i nutid - inte i dåtid!

Vi går i åttan i Östra grundskolan i Skogås och vi känner att vi måste lägga in vår åsikt här. Vi jobbar med läsplattor varje dag, i princip på alla lektioner, så vi vet vad vi pratar om. Vi om några vet hur det funkar och hur det känns att vara en del av det Tomas Nilsson kallar ”ett tekniskt inlärningsexperiment”.

Tomas vill återgå till papper och penna, post it-lappar och understrykningspennor. Vi kan inleda med att säga att vi inte riktigt förstår kritiken. En text är ju en text, oavsett om den är digitaliserad eller inte. Man lär sig ju inte automatiskt mer bara för att en text råkar finnas i en bok.

I dagens samhälle är källkritik viktigare än någonsin. Där är digitala verktyg överlägsna böcker. Om du bara har tillgång till traditionella läromedel, såsom faktaböcker, kommer du att bli begränsad. När du har läst ut en bok måste du hitta en ny och alla vet att utbudet av böcker ofta är snålt i skolor. Vi är många elever som måste dela på de böcker som finns. Däremot om du läser en text på en Ipad så är du bara några klick bort från att hitta ytterligare information. En bok är oftast skriven utifrån en persons perspektiv och ofta är det svårt att skriva helt opartiskt. Med hjälp av att hela tiden utgå från flera olika källor (och en Ipad rymmer massor av olika synsätt) så tränar vi oss hela tiden i källkritik och att hitta den mest sanningsenliga bilden av hur saker och ting ligger till.

Tomas skriver också att vi ska ta tillvara på flera hundra år gamla inlärningsmetoder och fortsätta som vi alltid har gjort. Vi kan omöjligt förstå hur det kan vara fel att anpassa skolan och inlärningsmetoderna efter vår moderna tid. Det kan helt enkelt inte funka att leva på samma sätt i all evighet. Vi människor är nyfikna och gillar att testa nya saker. Om vi människor aldrig hade tänkt om eller tänkt nytt hade vi exempelvis fortfarande bränt häxor på bål.

Dessutom kommer vi att använda mer och mer digitala läromedel i framtiden. Varför skulle det inte vara bra att redan nu i grundskolan vänja oss unga vid detta? Vi måste ju lära oss hantera både våra liv idag och i framtiden. Vi lever ju trots allt i nutid – inte i dåtid.

Att arbeta under tystnad i upplyst läsesal kanske fungerar ibland. Men i dialog finns också lärande! När vi diskuterar saker med varandra utbyter vi perspektiv, lär oss nya saker och ändrar ibland perspektiv. Dessutom ger läsplattan oss oändliga möjligheter! Om jag vill komma ihåg eller anteckna något kan jag enkelt skapa ett dokument med den informationen, göra en elektronisk tankekarta med hjälp av en app eller markera meningar elektroniskt direkt i texten. Personer med speciella svårigheter kan få anpassningar direkt i sin läsplatta. Här måste vi också nämna att arbeta elektroniskt är otroligt mycket mer miljövänligt än att kopiera upp tusentals papper i veckan.

Slutligen Tomas så måste vi poängtera att vi är alla olika, även när det gäller inlärning. Kanske måste vi acceptera många olika metoder och inte tvinga in alla i samma spår? Du avslutar med att skriva att inlärning är som diet. Här håller vi med. Man måste anpassa sin diet efter vilket mål man har. Är vi ute efter att bara bränna fett eller vill vi också bygga muskler?

Huvudinlägg: Tomas Nilsson: Skolan borde sluta med tekniska inlärningsexperiment

R epliker: Anders Lublin: Varje medie har sin styrka Dan Selholt: Låt de som är yrkeskunniga verka i lugna och ro Thomas Eliasson: Låt oss ta skolan in i IT-framtiden

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.