Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 02:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/vi-maste-leva-lugnare-for-att-radda-manskligheten/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Vi måste leva lugnare för att rädda mänskligheten”

Foto: Magnus Hallgren

Vi måste skruva ner takten och leva lugnare för att rädda mänskligheten. Den ständiga jakten på tillväxt skadar människor och vår planet, skriver socionomen Ulrika Ernvik.

Rätta artikel

Det råder enighet om att den psykiska ohälsan måste bekämpas. En av de lösningar som gång på gång nämns är att få ut vuxna i arbetslivet och få barnen till skolan. Men tänk om det är så att arbete och skola snarare bidrar till psykisk ohälsa?

Arbete och skola kan bidra till psykisk hälsa – om det ger mig en upplevelse av tillhörighet, om jag känner att det jag gör är viktigt och meningsfullt, om jag har frihet att utforma det på ett sådant sätt så att jag kan använda min fulla potential och om det inte tar mer tid och energi än att jag har utrymme för vila, rekreation, familj och vänner. 

Men arbete och skola kan också bidra till psykisk ohälsa – om jag känner mig utanför, om jag upplever det jag gör som meningslöst och om jag tvingas in i strukturer som inte fungerar för mig.

Allt fler människor blir utbrända på en planet som är utbränd. Vi ger våra utbrända hjärnor diagnoser: depression, ångest och utmattningssyndrom. Men dessa diagnoser är bara symtom på en sjukdom vi inte vill se – den sjukdom som heter ”leva över tillgångarna”. 

Vi måste sluta tro att arbete och ekonomisk tillväxt är lösningen. Det ger varken människor eller planeten jorden ökad hälsa. Mer fart på hjulen är inte rätt lösning för att ta sig ur livets och världens kriser. Det är ett flyktbeteende. Vi springer och springer utan att komma någonstans.

Det är dags att sakta farten. Vägen till psykisk hälsa är att gå ut i skogen och börja lyssna på träden, tystnaden, mig själv och varandra.

Att sätta mig på golvet i vardagsrummet och göra mig tillgänglig för mina barn och dem jag älskar. Att vi tillsammans hittar den längtan, den rädsla och den ilska som finns i oss, som kan ge oss kraft och mod att våga göra andra val än de vi tidigare gjort. Val som ger ett livstempo där vi hinner andas, med varandra.

Ett livsutrymme, där olikheter är en tillgång och där vi kan få lära och arbeta utifrån våra förutsättningar. En livsglädje, där vi byter stillasittande och skärmtittande mot rörelse, lek, och tid i naturen. En livstrygghet, där var och en vet att det finns någon som alltid har tid för dem.

Vi behöver bli realistiska, inse vad vi människor och vår jord klarar, och anpassa våra liv och våra val efter det. Det viktigaste vi kan göra för att nå psykisk hälsa är att öka förutsättningarna för att barn och vuxna att inte ska behöva leva över sina tillgångar. 

Jag skulle önska att du som läser det här gör tre saker: sakta farten på något område i ditt liv, lyssna till någon som drabbats av psykisk ohälsa och fundera över vad det kan lära dig, och kontakta någon i beslutsfattande position – en chef eller en politiker – för att få till stånd en förändring.