Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 12:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/vi-tander-gravljus-for-forsakringskassans-offer/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Vi tänder gravljus för Försäkringskassans offer”

Foto: Fredrik Sandberg/TT

INSÄNDARE. Gravljus tänds utanför Försäkringskassan kontor för att hedra sjukskrivna som inte orkat leva efter en orimlig behandling av myndigheten. Manifestationen handlar om demokrati och rättssäkerhet, skriver Berit Ståhl, utförsäkrad sedan två år tillbaka.

I fredags anordnades en manifestation på flera platser runt om i landet för de sjuka medmänniskor som inte längre orkat leva efter orimlig handläggning av Försäkringskassan. Jag tände ett gravljus utanför myndighetens huvudkontor i Stockholm.

Med orimlig handläggning menar jag bland annat:

• Otydlighet kring vilken information läkarintyg ska innehålla.

• Läkares orimliga arbetsuppgifter att arbetsoförmåga som de intygar granskas av lekmän på Försäkringskassan.

• 180-dagarsregeln som tillämpas alltför okritiskt.

• Försäkringskassans underlåtenhet att informera regeringen om konsekvenserna av regelverket i stället för att utsätta sjuka för oförmåga att försörja sig under tiden de kämpar för att bli friska.

• Förvaltningslagens krav att alla överklaganden skall ske inom två månader, oavsett orsak.

• Den sjuke individen är civil, vården är landstingsdriven, men vanligen utlagd på privata aktörer. Försäkringskassan är statlig och ansvaret landar därför på den som är sjuk.

• De galet långa köerna, framför allt inom psykiatrin.

• Kravet som Försäkringskassan enligt läkare ställer på att personer med psykisk ohälsa, alltså inte depression, som förstahandsval ska använda antidepressiva läkemedel.

• Underlåtenhet att utkräva politisk ansvarsprövning.

När jag var på väg att lämna huvudkontorets entré med åtta tända gravljus kom informations- och kommunikationschefen Sten Eriksson ut och presenterar sig. Han ställde vänligt frågan om jag begriper att det är en arbetsplats och att medarbetare måste passera gravljusen på väg hem, dessutom en fredag.

Han bad mig redogöra för varför vi sätter ut gravljus och till vem vi riktar oss, enskilda handläggare eller systemet eller vad ..? Jag hade skrivit ut mina bevekelsegrunder där jag samtidigt berättar min egen historia.

Den som ser mig utanför Försäkringskassans huvudkontor ser en utförsäkrad medmänniska, med hög utbildning inom offentlig förvaltning och ansvarsprövning, som vill visa de som dukade under på grund av den orimliga handläggningen förtjänar respekt.

Jag gav honom ett exemplar och berättade att redan 2003 sagt upp mig från Försäkringskassan eftersom attityden till de försäkrade/kunderna (detta vidriga uttryck) redan då var skandalös. Medarbetare fick inte alltid möjlighet att gå på rast och de fick inte självklart äta lunch. Jag tvivlar på att något är bättre i dag.

I lördags kväll kunde jag konstatera att gravljusen plockats bort. Mitt eget ljus med tillhörande dokumentation saknades. Vem skulle tagit bort ljusen och blommorna efter mordet på statsminister Olof Palme på Sveavägen 1986?

Men kan klimataktivisten Greta Thunberg och Samir Sabri, som 2017 friades för ett 30 år gammalt mord, sätta tummen i ögat på den politiska ansvarsprocessen, vem är då jag, att låta bli att sätta ut ett gravljus utanför Försäkringskassan för dem som gett upp? Gravljusmanifestationen handlar ytterst om demokrati och rättssäkerhet.