Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-13 07:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/viljan-att-arbeta-finns-kvar-aven-om-medborgarlon-infors/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Viljan att arbeta finns kvar även om medborgarlön införs”

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Få skulle sluta jobba om medborgarlön införs. Däremot skulle en ekonomisk grundtrygghet kunna lösa problem i vår vacklande välfärd på ett hållbart sätt. Både vänstern och högern borde kunna stödja en sådan reform, skriver läsaren Marie Andersson.

Rätta artikel

Vårt redan vacklande välfärdssamhälle utmanas ytterligare av globalisering, robotisering och klimatförändringar. För att säkra en långsiktigt hållbar ekonomisk grundtrygghet för alla måste våra politiker våga tänka nytt.

På många håll i världen diskuteras och testas medborgarlön, där vänstern betonar en rättvis fördelning av resurser medan högern framhåller minskad statlig byråkrati och större egenmakt. I Sverige uppfattas dock ovillkorlig medborgarlön som ett orealistiskt alternativ. Jag vill bemöta några av de vanligaste invändningarna:

1 ”Samhället har inte råd, vi måste jobba mer”:

Vi lever redan i dag i ett välfärdssamhälle med kostnader. Idén om medborgarlön handlar om att hantera detta smartare. Robotisering, globalisering och klimathot måste mötas med nytänk. I stället för att lita till framväxten av nya jobb som riskerar att vara meningslösa behöver resursförbrukning, kapital och finansiella transaktioner utgöra en större del av skattebasen. 

Samtidigt kan samhällets kostnader reduceras både direkt genom minskad byråkrati och indirekt genom att ekonomisk trygghet leder till bättre hälsa, bättre skolresultat och lägre kriminalitet.

2 ”Folk skulle sluta jobba”:

De flesta vill ha mer pengar än vad en medborgarlön skulle ge och kommer inte att sluta jobba helt. Många har dessutom jobb som de tycker är viktiga och trivs i det sociala sammanhang som en arbetsplats erbjuder. Däremot måste det vara möjligt att växla in en del av köpkraften i fritid, vilket minskar konsumtionen och är bra för miljön. Det arbete som behöver göras kan därmed delas av fler vilket minskar utanförskap. 

Det är också viktigt att ett nytt skattesystem är uppbyggt så att det alltid lönar sig att arbeta, från första kronan. Detta motverkar den inlåsningseffekt som finns i dagens system där arbetslösa kan förlora på att ta ett jobb. Erfarenheter visar också att människor som blir ekonomiskt trygga snarare än att bli passiva börjar tänka långsiktigt, de studerar eller vågar starta företag.

3 ”Varför ska skattepengar gå till folk som inte bidrar efter förmåga?”:

Även människor utan traditionellt lönearbete bidrar till samhället. Man kan se medborgarlön som samhällets sätt att belöna det arbete som sker oavlönat och som alla tjänar på att det utförs. Till exempel att vi tar ansvar för våra barn och anhöriga, vår egen hälsa och miljö, att vi engagerar oss i föreningsliv och politik eller ägnar oss åt frivilligt socialt arbete. 

Dessutom beror vårt välstånd i dag på de institutioner och den kunskap som byggts upp av våra förfäder. Endast en liten del beror på vad vi själva åstadkommit. Det är därför rimligt att en del av välståndet fördelas oberoende av vad vi formellt bidrar med som individer.

4 ”Varför ska skattepengar gå till rika som inte behöver det?”:

En av vinsterna med medborgarlön utan inkomstprövning är att behovet av kontroll minskar. Dessutom är ett system som omfattar alla inte stigmatiserande och bidrar till en större legitimitet (jämför med barnbidrag).

Tänk om medborgarlön kan vara grunden till en långsiktigt hållbar välfärdsmodell som stöds av både vänster- och högervärderingar! Hur kan man inte vara nyfiken på det?

Jag delar förhoppningen i DN Debatt (2/11) att den låsta parlamentariska situationen kan leda till förutsättningslösa utredningar av det svenska välfärdssystemet och uppmanar våra politiker att undersöka möjligheten att införa en ovillkorlig medborgarlön till alla.