Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-17 22:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/vuxna-maste-bryta-sitt-mobilberoendet-fore-barnen/

DN Åsikt

DN Åsikt. Vuxna måste bryta sitt eget mobilberoende innan de klagar på barnen

Foto: Gorm Kallestad/TT

Vuxna oroar sig över barns mobilberoende – men är minst lika beroende själva. när vi själva är fullt beroende av den. Men glöm inte att beroende kan brytas rätt så enkelt, bara man vill.

I helgen publicerade DN en artikel om hur föräldrar kan få ner barnens skärmtid under sommarsemestern. Den fick mig att fundera jag på i vilken tid vi egentligen lever i. Kalla mig gammalmodig, men jag, med mina 33 år, kan verkligen känna att vi har inslagit helt fel väg.

Om mer än hälften av barn och ungdomar i Sverige har ett mobilberoende, samt psykologiska- och hälsorelaterade problem på grund av mobilanvändningen, är det då verkligen normalt med ett sådant tillstånd? Borde föräldrar, och skolor för den delen, verkligen enbart försöka begränsa barnens mobilanvändning? Hade man resonerat på samma sätt om barnen hade varit beroende av heroin? Försök att begränsa det, för barnens bästa ... Nu överdriver jag kraftigt, men jag känner att jag måste göra det för att vi börjar fundera på vad vi egentligen håller på med.

Vad har vi skapat? Ett samhälle av passiva medborgare som under större delen av sin vakna tid lever i en virtuell värld av information och vänskap. Man bryr sig inte längre om den verkliga världen och flyr allt oftare in i den digitala. Barn stannar hemma i stället för att gå ut och umgås i ett aktivt socialt sammanhang. De får allt sämre betyg i skolan för att de jämt och ständigt är uppkopplade och därmed krasst distraherade, samtidigt som de mår allt sämre för att de mobbar varandra.

I artikeln frågar reportern två experter om hur man får barnen att lägga ner mobilen under semestern och om det ens är önskvärt. Den andra delen av frågan är kärnproblemet i denna diskussion. Är det önskvärt att barnen inte använder sina internetuppkopplade mobiler när föräldrarna gör precis det? För att om barnen är lugnade med hjälp av mobilen är det väl bara bra att de inte kan störa föräldrarna, som också sitter där och är lika sederade?

Den obehagliga sanningen är att både unga och vuxna människor lider av ett extremt mobilberoende. Var man än går ser man folk stirrar på sina mobiltelefoner, eller inte på, utan de stirrar sig in i mobilen. Hur kan vi då förvänta oss av våra barn att de inte gör på samma vis? "Så ser barndomen ut nu, det är ett faktum." Så lyder svaret från en av experterna i artikeln, och det säger väldigt mycket. Vi har helt enkelt accepterat denna nya verklighet. För tio år sedan såg mobilanvändningen mycket annorlunda ut, men nu är den extrema användningen ett faktum.

Företag som Apple och Google måste jubla när de ser oss resonerar på detta vis. Vi kan inte göra något, det är bara att köpa barnen nya Iphones och andra smarta telefoner varje år och se glada ut när treåringen börjar kolla på innehållslösa Youtube-filmer, när tioåringen håller på att chatta med främmande vuxna på nätet, eller när 13-åringen ser upp till bloggerskan med botox i läpparna och felstavningar i blogginlägget.

Om vi förhåller oss så pass resignerade och accepterar att mobilen fullständigt tar över våra liv, ja, då får det väl vara så. Men glöm inte att alla alltid har ett val och varje mönster, rutin eller beroende kan brytas rätt så enkelt. Om man vill det, förstås!