Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-22 12:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/blohmsblogg/2014/03/20/finns-det-ens-nagon-sanning-i-fotbollen/

Blohms blogg

Finns det ens någon sanning i fotbollen?

"Tvivlet är vishetens början" är ett citat som nästan platsar som klichétatuering på valfri semesterfirare en sommardag på Böda camping. Jag tror det är filosofen Descartes som står bakom det och jag kom att tänka på det nu inför den stundande allsvenska starten. Tvivlet får nämligen en väldigt liten plats i min fotbollstyckarbransch. Här gäller tvärsäkra åsikter. Som en domarklubba i pulpeten i högsta domstolen. Ibland har jag genom åren fått en viss kritik för att det har varit lite för mycket å ena sidan och å andra sidan i mina analyser. Sånt skapar inga rubriker. Men det är som Horace Engdahl skriver i sin bok Cigaretten efteråt. "Hur vet man att man anser något?" Horace skriver också om Willy Kyrklund och hans förklaring till att han aldrig skrivit någon tidningsartikel. Willy menade att han kom på sig själv med att varje gång han var klar med en argumentation, då kunde han lika gärna tycka tvärtom. Horace själv menar att vad han tycker kan skilja från morgon och kväll, om han är utvilad eller trött. En sak skriver Horace som är hundra procent jag. Att människor med stenhårt tvärsäkra påståenden irriterar och triggar mig till att kasta fram en motsägelse på ren rutin. För tvärsäkra människor är farliga människor. Det sistnämnda är min åsikt.

Fotbollen i stort är en mix av tvärsäkra och tvivlande individer. Fullt av människor som vet precis hur allt ska vara i varje liten detalj. Men även några som är mer frågande. Alla har en åsikt. Även dom som faktiskt inte förstår fotbollens komplexitet. Fotbollen är också en av få branscher där de som ser på oftast vet mer än tränarna och spelarna på planen fast dom tränar och spelar varje dag i veckan. Jag antar att det är själva tyckandet som håller uppe intresset för fotbollen. Engagemanget som man brukar säga. Alla kan och får vara med. Allas åsikter kan kastas in i eldstormen för att testas. Långt ifrån alla åsikter respekteras. Men det är ändå en gemenskap som TV-chefer säkert skulle kunna kalla lägereldsevenemang. Vi träffas för att diskutera gårdagens match på arbetsplatser och i kompisgäng. I min värld är det själva brytandet och knuffandet av åsikter som är styrkan och en stor del av behållningen. Tvivlet. Finns det ens någon sanning i fotbollen?