Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-21 11:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/blohmsblogg/2014/06/25/en-riktig-man-tal-val-lite-tander-i-axeln/

Blohms blogg

En "riktig man" tål väl lite tänder i axeln...

Giorgio Chiellini var en fegis för att han påpekade och visade upp bitmärkena på hans axel efter Suárez sjuka attack igår. Åtminstone enligt Uruguays lagkapten Diego Lugano som även menade att Chiellini inte var en "riktig man" för att han även efter matchen var förbannad och besviken över de där bitmärkena på axeln. Han var en cry baby helt enkelt. I det italienska lägret har splittring uppstått efter VM-fiaskot. Om man får tro en kvällstidning så har Daniele de Rossi sagt i riktning mot Mario Balotelli: Vi behöver riktiga män, inte Panini figurer. En stenhård passning i punghöjd från de Rossi som menar att Balotelli inte gjorde sitt jobb som riktig man i VM.

Jag kan inte låta bli att fundera över vad en "riktig man" är när det kommer till fotboll. En gång i tiden när jag själv spelade fotboll var det spelare som stod upp och tog fighten på träningarna när de äldre spelarna ständigt provocerade och testade de yngre genom att sparka ner dom. Psykningarna fortsatte i omklädningsrummet. Allt för att pröva dessa killar och se om dom var "riktiga män." De som orkade och tog sig igenom skiten och gav tillbaka fick respekt som "riktiga män" och inga lipsillar. Sen började det om så när nya kom upp var det de nyss invigda som ville ge igen och testa nästa generation. Jag trodde något hade förändrats.

Men riktiga män ska fortfarande stå upp, inte gnälla över huggtänder i axeln, riktiga män går in i dueller och sliter som bara riktiga män kan göra. De andra är kärringar, softa och mesiga varelser som inte förtjänar sin plats på en fotbollsplan. Machoidealen fortsätter glänsa i fotbollen. Bilar, brudar och stenhårda män som står upp när trupperna börjar rusta för ett krig där ingen som väl har gett sig ut på planen och in i leken får visa någonting annat än en förljugen stoisk krigsmoral. Annars är det bara att åka hem till mamma. Chiellini får väl åka hem till sin mamma och gråta. Det vet väl alla hur italienska män är...