Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-25 15:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/digitalamedier/2016/05/23/nu-bestammer-advokaten-over-stampen-bolagen/

Martin Jönsson om digitala medier

Nu bestämmer advokaten över Stampen-bolagen

Rätta artikel

Snabbversionen av hur Stampens huvudägare och koncernchef förklarar att de begärt bolagen i rekonstruktion låter nästan som en sång av Grotesco: Det är bankernas fel. Den något längre versionen: det är bankerna, Skatteverket och tidigare ledningars fel. Men egentligen tycker de att krisen var omöjlig att förutse.

Det är inte längre koncernchef, ägare, styrelse eller redaktionsledningar som fattar de viktiga besluten för mediekoncernen Stampens framtid. Istället är det en saklig och lågmäld expert på obeståndsjuridik, advokat Christian Andersch, delägare på Rosengrens Advokatbyrå i Göteborg, som från och med nu bestämmer. Han ska se till att alla inköp som görs i de berörda bolagen ska betalas kontant. Bolag som är under rekonstruktion får inte ta på sig några nya skulder, inte ens i form av inköp en frilansmedarbetare mot faktura.

Han ska också se till att Stampen gör upp med sina fordringsägare i en ackordlösning, hitta nya ägare som kan tillföra nytt kapital samt se till att nödvändiga kostnadsbesparingar i verksamheten ska vara genomförda. Allt i en snabbspolad process som har som mål att vara klar redan i september. Och på sjunde dagen ska han vila.

Andersch presenterade sitt uppdrag på den direktsända presskonferensen i dag, några timmar efter det omskakande besked om att Stampen Media Group ansökt om rekonstruktion för 16 av sina bolag.

Hans genomgång var knastertorrt tydlig och brutal. Det här är en av de största rekonstruktionerna någonsin i Sverige - och tidsschemat är extremt pressat. Stampen har under lång tid försökt få till en ny ägarstruktur, men misslyckats med det. Nu måste det komma in nya ägare, beredda att skjuta till nya pengar, annars tornar konkursens moln upp sig över Västsverige.

På pluskontot finns två saker, konstaterar Andersch: en i grunden sund affärsverksamhet och en påbörjad rationalisering med kostnadsbesparingar. Men, tillägger han, vanligtvis krävs det mer kostnadsbespariongar - och att fordringsägarna går med på ett ackord.

I det här fallet gäller det framför allt två grupper av fordringsägare. Dels Skatteverket, som kräver att 380 miljoner som de återbetalat i moms från tryckeriverksamheten ska utbetalas till tryckerikunderna (förtydligat), dels ett konsortium av banker (Handelsbanken, SEB och Nordea), som Stampen har skulder på 493 miljoner till.  "Det är mycket som ska betalas på samma gång", säger koncernchefen Martin Alsander (rättat) lakoniskt i en kommentar till Resumé i dag - trots att han i december, när domen om tryckerimomsen föll, hävdade att Stampen "tagit höjd" för den utbetalningen.

I Resumé-intervjun säger han, vilket kan bli ett klassiskt citat, att "jag förstår bankerna som lånat ut pengar till oss och att de vill ha tillbaka dem", men mellan raderna och från framträdandet på presskonferens anar man en stor besvikelse och bitterhet över att bankerna - och även Skatteverket - nu sätter ner foten. Detta trots att de onekligen haft ett stort tålamod med koncernen och gett den en lång rad chanser att få ordning på ekonomin och ägarstrukturen.

Huvudägaren Peter Hjörne inledde presskonferensen med ett annat citat som riskerar bli klassiskt: "Med facit i hand kan man säga att vår strategi inte fungerade". Men det vore inte Peter Hjörne om han inte lagt till "hela vägen i varje fall". Någonstans lever ändå hoppet om att någon ska erkänna att de beslut han och dåvarande koncernchefen Tomas Brunegård fattade med början i 1,8 miljarders-köpet av Centertidningar, var en del i en korrekt strategi.

Två andra saker var särskilt intressanta på presskonferensen:

* Peter Hjörne hävdade att allt gick bra fram till 2012, men att utvecklingen för tidningsbranschen då försämrades på ett sätt som "få kunnat förutse". Om han syftade på att upplagor och annonsintäkter för papperstidningarna då började rasa på allvar var det väl snarare en utveckling som alla analytiker förutspådde, knappast en blixt från klar himmel.

* Martin Alsander hävdade att verksamheten på Stampens tidningar pågår med "business as usual" och att inga sparpaket finns planerade. Det är ett mycket märkligt påstående i ett läge där business verkligen inte är vanlig, när alla beslut nu fattas av en advokat, expert på obeståndsjuridik, snarare än av redaktörer och direktörer.  Om rekonstruktören kräver kostnadsbesparingar blir det besparingar. Rätten att fatta egna beslut är förverkad för lång tid framåt.

Stampens problem är inte verksamheten, utan de stora skulderna, sade Martin Alsander. Det är sant. Men nu har de blivit verksamhetens problem. Och konsekvenserna av det går ännu inte att förutse.