Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-12 00:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/digitalamedier/2016/07/07/fragan-som-demokratiministern-maste-borja-fundera-pa/

Martin Jönsson om digitala medier

Frågan som demokratiministern måste börja fundera på

Vad händer med demokratin om fler lokaltidningar läggs ner eller går i konkurs? Och vad kan mediepolitiken göra åt det? 

UPPDATERAD

Om tre och en halv månad ska statliga Medieutredningen presentera sina förslag på "nya mediepolitiska verktyg". Det är slutpunkten på 19 månaders arbete.

Ingen avundas utredaren Anette Novak som ska möta stora förväntningar, med begränsade medel till sitt förfogande. Det hela blir också bara svårare i och med att utvecklingen just nu är så turbulent på det områden som kanske är viktigast ur ett politiskt och demokratiskt perspektiv: den lokala journalistiken.

Vi vet ju inte hur läget ser ut när utredningen presenterar sina förslag. Men vi vet att det kan vänta radikala omstöpningar av den lokala tidningsmarknaden redan innan den ska vara färdigskriven.

En sådan gäller Stampen-koncernen. Där vet vi ännu inte om det blir en lyckad rekonstruktion eller om det blir konkurs i något eller flera av de 14 berörda bolagen. Ett ackordsförslag finns framme från 1 juli, som ger dem med mindre belopp full betalning och de stora borgenärerna 25 % av summan. Om förslaget accepteras av minst 75 % av de kvarvarande borgenärerna undviks konkursen för tillfället, men det måste fortfarande till nya ägare och friskt kapital för att klara en fungerande affärsplan på sikt.

Parallellt pågår en rekonstruktion i ett mindre lokalt tidningsbolag i regionen: William Michelsen Boktryckeri, som äger Alingsås Tidning, Härryda Posten, Lerums Tidning och Partille Tidning.

En annan omstöpning gäller Mittmedia och deras 28 tidningar, efter veckans överraskande besked om chefs- och strategibyte. I dag gav nye vd:n Per Bowallius sin första längre intervju, i Sveriges Radios Medierna. Han var fortsatt förtegen om innehållet i den nya strategin - den ska presenteras under hösten - men var tydlig på en punkt: det kommer att bli färre journalister.

Mittmedia meddelade så sent som i mars att koncernen, som en följd av de fallande annonsintäkterna,  ska spara 133 miljoner och minska bemanningen med 90 redaktionella tjänster., framför allt inom Promedia-tidningarna. Efter det kommer det att finnas 550 journalister i koncernen. Det Bowallius nu pratar om är alltså efter att den nedbemanningen genomförts. Han ger inga siffror men är tydlig med inriktningen: "Vi kommer att krympa bemanningen. Vi kommer att bli färre. Vi kommer att behöva automatisera vissa flöden".

Detta är förstås dystra besked för de som eventuellt hoppas att koncernens signaler om ett "ökat fokus på den lokala kärnaffären" också skulle medföra fler lokala journalister. Beskeden om fortsatt personalminskning signalerar snarare att det blir tvärtom. Kanske inte i alla de 63 kommuner som koncernens tidningar finns i, men i flera av dem.

Exakt vad som kommer att hända för förstås för tidigt att säga. Men för Anette Novak och hennes medarbetare i Medieutredningen är utvecklingen i hela lokaltidningsbranschen en avgörande fråga. Vad händer om ett antal tidningar går i konkurs? Om fler kommuner blir av med distribution och redaktionell närvaro? Vad, om något, kan mediepolitiken göra åt det?

I utredningens delbetänkande "Medieborgarna & Medierna" ägnas en del utrymme åt att spekulera över dagspressens utveckling. I ett diagram skissas två tänkbara scenarier om tidningarnas tryckta upplaga: en där upplagefallet fortsätter i samma takt som de senaste åren och en där fallet sker i en accelererande takt. Men inget scenario finns för en mer traumatisk utveckling: om flera titlar helt enkelt skulle försvinna, redan 2016 eller 2017.

Det kanske är dags att börja skissa på det. För det kan gå fort nu.