Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-20 03:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/digitalamedier/2016/10/28/krisen-for-stampen-ar-langtifran-over/

Martin Jönsson om digitala medier

Krisen för Stampen är långtifrån över

Det låter kanske som en god nyhet: att mediekoncernen Stampen ansökt om att avsluta den rekonstruktion som pågått sedan slutet av maj. Men i själva verket är det en nödvändig formalitet - och krisen i koncernen är förstås långt ifrån över.

En rekonstruktion handlar i grunden bara om en enda sak: att låta någon annan betala. Stampens mål var att bli av med 75 % av sina skulder på totalt 2,7  miljarder (frånsett de 392 miljonerna till bankerna, som är prioriterade), för att få ordning på den svårt sargade balansräkningen och ta sig ur den skuldfälla, med ett berg av kortfristiga skulder, som bolaget försatt sig på genom dyra förvärv, stora ägarutdelningar och en finansieringsstrategi som antingen kan beskrivas som naiv eller dumdristig.

Detta lyckades man med: i början av oktober stod det klart att tingsrätterna godkände alla ackordsuppgörelser. Därmed har leverantörer, Skatteverket och tidigare anställda fått betala ett högt pris för Stampens överlevnad. Även andra medieföretag fick ta en del av notan: Mittmedia tvingades efterskänka nästan 7 miljoner, Eskilstuna-Kuriren drygt 5.

Priset för Stampen av att hamna i rekonstruktionen var dock också högt. Dels har allt ljus hamnat på exakt hur stor den ekonomiska förstörelsen varit, vilket förstås raderat de sista resterna av förtroende för den tidigare ledningen och ägarna i mångas ögon. Dels har bolaget hamnat i en ekonomisk tvångströja: under en rekonstruktion förlorar man ju möjligheten att ta nya lån eller handla på kredit. Allt måste betalas kontant.

Att ta sig ur rekonstruktionen snabbt har därför varit ett viktigt mål för Stampens ledning. Först nu finns det möjlighet att förhandla om bankskulderna, på 400 miljoner kronor: bolaget måste få till en uppgörelse med längre avbetalningstid och lägre ränta, för att klara den akuta likviditetskrisen - och för att kunna få till den nyemission, med nya ägare, som man talat om sedan slutet av september.

Men det är bekymmersamt för bolaget att det fortfarande inte kunnat ge någon information om de nya ägarna. Det uppges att det finns en avsiktsförklaring med ett lokalt konsortium om ny finansiering. Det var i sig en nödvändighet för att ackordet skulle kunna genomföras: utan en försäkran om att det är på gång skulle tingsrätterna inte godkänt ackordsuppgörelsen, utan då hade det blivit konkurs.

Nu fick borgenärerna dock en försäkran om att det är på väg friska pengar in i bolaget. Klockan  har också börjat ticka: Stampen har bara fyra månader på sig, varav tre återstår, för att lösa de 25 % av skulderna man är förbunden att betala. Detta är dock pengar som bolaget inte har - och det finns knappt några fler tillgångar att realisera för att få ihop dem.

Så varför dröjer nyemissionen? En teori är att de nya ägarna vägrar gå in med medel innan ett nytt bankavtal är på plats. Om bankkonsortiet kräver snabb återbetalning, samtidigt som borgenärerna ska ha sina 25 %, försvinner de nya pengarna - uppskattningsvis 800 miljoner - redan i början av 2017.

En annan teori är att maktfrågan fortfarande inte är löst. Ett krav från de nya ägarna lär vara att familjen Hjörne måste bort som huvudägare: något som Peter Hjörne starkt lär motsätta sig.

I dagens besked från Stampen uppges att "samtalen fortsätter"  kring den avsiktsförklaring som en grupp investerare skrev på i september. Det är en oroväckande luddig formulering. Det låter inte direkt som att avtal är nära att undertecknas. Om det inte sker inom kort finns ingen återvändo: då blir det konkurs.

Så: rekonstruktionsoperationen har lyckats. Men patienten svävar fortfarande mellan liv och död.