Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Martin Jönsson om digitala medier

Zlatans förtalsmål en väckarklocka i fejknyheternas tid

Vi lever i en tid där såväl internettroll som presidentkandidater tycker att det är okej att häva ur sig vad som helst och få det att framstå som en sanning. Det är faktaresistensen och post-sanningens tid, där det man vill uppnå är det enda viktiga, inte vad påståendet bygger på. Just därför är dagens förtalsrättegång i Värmlands tingsrätt så viktig.

Uppdaterad

”Jag tror att Zlatan var dopad”, sade friidrottsledaren Ulf Karlsson efter en träff med Värmlands idrottshistoriska sällskap. Men det får man väl inte säga i det här landet?

Nej, man får kanske inte det. Lagen har en gräns för vad man får påstå om andra, även om det är lätt att tro att alla dammluckor nu står helt öppna, i fejknyheternas och den ohederligt hetsande opinionsbildningens tidevarv. I helgen skrev Aftonbladets Peter Kadhammar en uppmärksammad text där han bland annat berättade om hur en man på en Facebooksida påstod att en känd ledarskribent var dömd pedofil. När mannen i polisförhör tillfrågades om vad han ville uppnå med sin, uppenbart lögnaktiga, kommentar, svarade han ”Jag vill väl inte uppnå mer än vad han vill uppnå.”

Citatet är talande för ett debattklimat där alltfler, i alltfler sammanhang, tycker sig ha rätten att påstå hur ogrundade saker som helst,så länge det tjänar deras syften. Påeldade av åsiktsfränder, trollfabriker och andra lyckas de få spridning för sina lögner och halvsanningar, i en så stor omfattning att även vanliga mediekonsumenter blir osäkra på vad som egentligen stämmer. Faktabaserade diskussioner blir allt svårare att föra, när varje försök till redogörelse av vad som faktiskt är sant möts av en bombmatta av ogrundade motattacker. Till en del rör det sig om extrema rörelser som försöker få genomslag för sina åsikter (läs Kristoffer Ahlströms utmärkta text om detta på DN Kultur), men metoden att så tvivel och göda debatten med uppenbara felaktigheter används flitigt även på högsta politiska nivå.

I valrörelsen i USA noterade vi tidigt Donald Trumps retoriska grepp  att referera till vad ”folk” tycker eller påstår (”many people say”) och slänga ur sig totalt lögnaktiga påståenden, följt av en axelryckning och kommentarer som ”jag vet inte, jag bara ställer frågan”. Det eskalerade sedan till vansinniga nivåer som spridningen av ”nyheten” om den påstådda pedofilringen på en pizzeria i Washington, med kopplingar till Hillary Clinton, vilket slutade med skottlossning på den utpekade restaurangen.

Vad har då Ulf Karlsson och Zlatan med detta att göra? Rätt mycket, faktiskt. Det handlar om vilka gränser lagen faktiskt sätter för vad man får påstå. Det beslut tingsrätten kommer fram till kan påverka tonläget i det offentliga samtalet, genom att markera att det ändå finns en gräns för vad man faktiskt får påstå om någon annan.

Oftast gäller förtalsmål publiceringar i massmedierna. Här ingår det Ulf Karlsson sagt i intervjuer, eftersom han där betonade att han faktiskt menade vad han sade, men utgångspunkten är det han sade i samband med föreningsträffen. Så här sade Karlsson då: ”Hela Juventus klubblag dömdes dopade från 1994-1998, det skedde systematiskt. Zlatan gick upp 10 kg muskler på ett år i Juventus”. Och så här sade han i ett förtydligande direkt efter debatten, till NWT: ”Jag tror att han var dopad. Jag är övertygad om det!

Zlatan Ibrahimovic och hans ombud menar att det är grovt förtal i brottsbalkens mening: ”att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning”.

En uppgift kan, enligt lagen, anses försvarlig att lämna, om den har högt allmänintresse. Men det räcker inte att Zlatan i sig är en person med ständigt högt allmänintresse. Däremot måste uppgiften vara sann, eller åtminstone måste Ulf Karlsson ha skälig grund att tro att den är sann. Det kan vara förtal att sprida en uppgift även om den är sann, men kärnfrågan här är vad Ulf Karlsson egentligen visste.

Hade han någon form av bevis för  sitt säkra påstående? Hur såg hans skäliga grund ut för att våga gå ut med det påståendet, om bevis saknades?

Det räcker inte att man tror att något är sant. Det kan komma som en chock för vissa i vår tid av post-sanning. Därför är utgången av det här målet en fråga som berör många fler än Ulf Karlsson och Zlatan Ibrahimovic.

Följ liverapporteringen från rättegången här.