Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Martin Jönsson om digitala medier

Extremisterna skrattar hela vägen till banken

Beskedet om att högerextrema tidningen Nya Tider får höjt presstöd lär väcka förnyade protester, i dessa tider av het debatt om fejknyheter och hur extremistiska och hatiska grupper arbetar för att få spridning av sin världsbild, både i Sverige och internationellt. Men så länge presstödet finns kvar är det ingen lätt sak att hantera.

Krisdrabbade dagstidningen Göteborgs-Posten sökte presstöd, men fick nej, vid Presstödsnämndens senaste möte i veckan. Men Nya Tider, vars medverkan på Bokmässan i fjol ledde till en intensiv debatt, fick behålla sitt stöd – och dessutom en utökning av summan med 500 000 kronor, eftersom upplagan ökat, som en följd av uppmärksamheten kring tidningen.

Beslutet är, förstås, helt i enlighet med regelverket. Det föreskriver noga vad som krävs för att en tidning ska kunna få presstöd, till exempel vad gäller spridning, andelen eget redaktionellt innehåll, etc, men det ställer inga kvalitativa eller värdegrundmässiga krav på vad tidningen innehåller eller  vem som står bakom den. I förordningen står det däremot att tidningen primära uppgift ”kan vara allmänpolitisk opinionsbildning”.

Det har öppnat upp för opinionsbildande entreprenörer på olika delar av den politiska skalan. För Nya Tider är det femte året i rad som tidningen beviljas presstöd.

Många har dock protesterat mot att förordningen för presstödet fungerar på det här sättet. I den förra utredningen om presstödet, som leddes av juristen Hans-Gunnar Axberger, fördes diskussioner om att ställa ”kvalitativa krav” på de tidningar som får presstöd, men det fick inte politiskt stöd.

När den statliga Medieutredningen i november kom med sitt slutbetänkande gjordes ett nytt försök att ändra på detta. Det förslag till Mediestöd som utredaren Anette Novak tog fram utgick från en kvalitetsambition på stödet och ville att samma grundkrav skulle ställas på mediestödet som på statens finansiering av public service, som omfattas av en särskild demokratiprincip och krav på värdegrund. Det skulle vara ett sätt för staten att synkronisera sitt stöd.  ”Våra gemensamma medel ska inte sponsra medier som eroderar den demokratiska värdegrunden”, sade Anette Novak  då, i ett tydligt försök att stoppa stödet till tidningar som Nya Tider.

Förslaget möttes dock av hård kritik från många håll, både från publicister och politiker – och det är inte mycket som tyder på att det kommer att ta sig genom riksdagen. Journalisten och tryckrihetsexperten Nils Funcke skrev bl a att det vore ett hot mot yttrandefriheten.

Detta visar vilken rävsax hela presstödssystemet befinner sig. Å ena sidan kan det nuvarande systemet innebära stöd till högerextrema, å andra sidan vet vi alla faran med att ha statligt tillsatta smakdomare som ska avgöra vad som är rätt åsikter.

Kanske leder detta till en ny diskussion, om det över huvud taget ska finnas något statligt stöd till tidningar. Men att ta det beslutet, i ett läge där så många tidningar går på knäna ekonomiskt, lär inte många politiker vilja göra.

Under tiden skrattar extremisterna hela vägen till banken. Ironin i att de får pengar från det samhällssystem de föraktar och tar avstånd från undgår ingen.