Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Digitalt

Hur Silicon Valley började prata medborgarlön, Trump och arbetande robotar

websummit-490

Europas stora techkonferens, Web Summit i Lissabon, har precis avslutats. Runt 50 000 personer från drygt 166 länder var där. På många sätt var den som konferenser av det här slaget brukar: Förväntansfulla startups trånar efter att bli sedda av media och investerare. Influgna Silicon Valley-stjärnor intervjuas på stora scenen. Mindre stjärnor intervjuas på mindre scener. Alla försöka smyga in de för stunden populäraste modeorden, nämner artificiell intelligens och maskininlärning så ofta de kan och virtuell verklighet mer sällan eftersom det var tidigare års stora hajp.

Men i år fanns också något annat i luften.

Web Summit öppnade i måndags kväll och lyckades alltså löpa över ett amerikanskt presidentval. Frågan var uppe redan på tisdagen, innan den första rösten hade räknats. Ciscos vd John Chambers berättade att han hade röstat på en demokrat för första gången i sitt liv.

Ingen blev förvånad. I Kalifornien i allmänhet och i Silicon Valley-bubblan i synnerhet torde stödet för Trump vara oerhört lågt. Därför var det som att en bomb hade briserat på onsdagsmorgonen portugisisk tid när det stod klart att Donald Trump hade vunnit.

Visst, det finns några teknikspecifika sidor man kan notera. Sannolikt ryker det mycket starka amerikanska skydd för nätneutralitet som infördes under Barack Obama. Många som tidigare motvilligt accepterade NSA:s internetövervakning kommer nog tänka om när det ytterst är Donald Trump som spionerar. Silicon Valley behöver rekrytera från utlandet och dess ekonomi skulle kvävas av ett USA som stänger gränserna.

Men reaktionerna handlade snarast om hederlig vrede mot en president som har uppträtt rasistiskt, hatiskt, kvinnoförnedrande och lögnaktigt. Tydligast var Dave McClure, profilerad investerare.

Till och med vd:n för dejtingappen Tinder, ett företag som inte direkt är känt för att vara fritt från sexism, såg tydligt beklämd ut på scenen och gjorde klart att han hade röstat på Hillary Clinton.

För många tycks valet ha fungerat som en väckarklocka. Marcus Jerräng på IDG beskrev det som att it-bubblan har spruckit. Många har talat om hur techvärlden med sina miljarder, sina drivna entreprenörer och skickliga tekniker har isolerat sig från omvärlden och börjat låtsas som att den inte spelar någon roll.

Men det finns också en motsatt tendens, det har börjat bli högstatus att bry sig. Helt nyligen blev det plötsligt mode i den här världen att förespråka medborgarlön. Det kan låta förvånande, men hänger egentligen ihop med en lätt utopisk bild av teknikens möjligheter. När datorer, robotar och artificiell intelligens tar allt fler jobb måste människor klara sig på något sätt, går resonemanget.

Tesla-vd:n Elon Musk har anslutit sig till denna tanke. På Web Summit argumenterade riskkapitalisten Albert Wenger för medborgarlön. MIT-professorn Andrew McAfee flaggade för att tekniken kommer ta över jobben och öppnade, om än med tvekan, för experiment med garanterad basinkomst. (Hans bok från 2014 gav denna debatt rejält med bränsle.)

Listan kan göras längre. Poängen är att det finns en gryende insikt om hur radikalt teknikutvecklingen kan förändra samhällen, arbetsmarknader och människors liv. Och det är de mest teknikoptimistiska som tydligast vill ha radikala åtgärder. Det blir som ett kvitto på sin entusiasm – tror man verkligen att maskinerna kan ta över det människor gör i dag så får man ta konsekvenserna av det.

Så gick det till när Silicon Valleys riskkapitalister och techmiljardärer började låta som miljöpartistiska lokalpolitiker.

(Foto i text: Patricia de Melo Moreira/AFP)