Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-19 09:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/emisblogg/2010/10/21/man-jag-aldrig-mott-ambassadorerna-8340/

EXHIBITIONISTEN

Män jag aldrig mött - Ambassadörerna

Vet inte hur det är med er, men själv har jag svårt att släppa 1530-talet. I dagens bild störtar det emot oss med kristallklar skärpa, färg, värdighet, nyfikenhet och teknisk briljans – allt levererat av Hans Holbein den yngre, verksam vid Henrik VIII:s hov.

Hans Holbein d.y. Jean de Dinteville och Georges de Selve ("Ambassadörerna" eller "De franska sändebuden")
1533 © The National Gallery, London

Här står den franske ambassadören i England, Jean de Dinteville tillsammans med sin vän, biskopen av Lavaur, Georges de Selve. George är en kyrkans man och får inte klä sig lika dekadent som den färgglade Jean i en nyans många nutida betraktare skulle kalla mörkt stekarrosa. Jeans lätt clownaktiga skor kräver sin 1500-talsbärare men skäggen ses överallt på stadens gator även i vår tid. Jean är 29 år. Det står på hans dolk. George är 25, om man kikar på texten i boken precis bakom honom. Hela tavlan strålar, nästan radioaktivt, av en enda känsla: ”Det går bra nu. Så sjukt djävla bra. Vi måste frysa det här ögonblicket i tiden för att få ha kvar den här känslan för evigt.”

Men inget varar för evigt. Tvärtom. För att ingen någonsin ska få för sig det finns flera Memento Mori-inlägg i tavlan. Det sitter en liten dödskalle på Jeans heta hatt. Och så har vi det förvridna kraniet i förgrunden som antar rätt proportion om man närmar sig tavlan från rätt vinkel från höger. (Prova själv på plats på National Gallery i London).


Varför finns kraniet där? Är det Holbeins idé eller är det ambassadörernas önskemål? ”Hans, vi vill att du skildrar oss med astronomiska instrument, böcker, musikinstrument och allt sådant där som gör att folk fattar hur kompetenta vi är på i princip allt. Men vi har snackat lite om det här och vi vill också gärna att du slänger in en stor dödskalle över typ hela nedre delen av duken, fast gör det ändå på ett sätt som är lite diskret, OK? Du får cash, killen.”


Jag älskar den här bilden. Hur kan man inte göra det? Besök National Gallerys utmärkta sida för att zooma in och ut ur bilden och kolla detaljer.


Ps. Det kan komma mer om Holbein mycket snart. Jag får inte nog. Funderar tillexempel på att intressera er för Henrik VIII:s ”Kung söker fru”-projekt. När han av förståeliga skäl fått avslag från franske kungen på att rada upp alla franska passande fruntimmer skickade han istället ut Holbein för att porträttera alla lämpliga gemålskandidater i Europa. Det gjorde Holbein lite väl bra. Porträttet av Anne av Cleves tilltalade Henrik till den grad att besvikelsen blev enorm när han sedan fick se henne i verkligheten. ”Hon ser ut som en flandrisk märr” utbrast han sårande. Det var kanske ändå hennes räddning. Henrik försköt henne efter blott ett halvår på grund av att hon var så oattraktiv att han omöjligen kunde avla ett barn med henne. Hon fick i kompensation några slott och levde ett bekvämt liv tills hon dog, 42 år gammal. Jag har läst att hennes "only vices were English ale and gambling".

Ps 2. Om ni ändå är på National Gallery för att se Ambassadörerna, missa då inte ett annat Holbein porträtt - det som föreställer den vackra Christina av Danmark. Även detta porträtt gjordes för Henriks räkning. Christina var dock inte särskilt intresserad av att gifta sig med kungen, vilket hon ärligt men föga diplomatiskt sägs ha uttryckt ungefär så här: "Om jag hade två huvuden skulle jag ge det ena till kungen av England".