Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-23 09:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/epstein/2010/09/26/kulturskandal-pa-surbrunnsgatan-9-8162/

Epsteins STHLM

Kulturskandal på Surbrunnsgatan 9

I ett gult rappat före detta 1800-talsstall på gården till Surbrunnsgatan 9 utspelas just nu inget mindre än en kulturskandal i Stockholm.  Här har skulptören Puck Stocklassa hyrt sin ateljé sedan 1951, i nästan sextio år. Nu är han uppsagd och måste lämna ateljén senast kommande nyårsafton, samma dag han fyller 88 år. Första åren hyrde han av en privat värd därefter av det allmännyttiga Svenska Bostäder och sedan ett år tillbaks av den privata bostadsrättsföreningen Trasten som fick köpa fastigheten av Svenska Bostäder 2009 i den allmänna utförsäljningen av allmännyttan.

Puck Stocklassa ville fortsätta hyra eller köpa in sig som medlem föreningen, istället blev han uppsagd. Bostadsrättsföreningen Trasten tänker bygga om två vindar till bostadsrätter och ämnar använda Puck Stocklassas 50 kvadratmeter stora ateljé med 6 meters takhöjd till förråd som ersättning för vindskontoren.

Porträtt av Puck Stocklassas pappa Erik som var boxare och som introducerade filmregissören Mauritz Stiller och Greta Garbo när de kom till Amerika på 1920-talet.

Att träda in Puck Stocklassas ateljé är som att stiga i ett levande museum till brädden fyllt av konstverk. Gipsmodeller och färdiga verk trängs på hyllor och i alla upptänkliga utrymmen. Rummets förtätade kreativa atmosfär har ett påtaglig släktskap med den som väller emot en när man träder in i Carl Eldhs oemotståndliga ateljémuseum i Bellevue. Från de stora sneda ateljéfönstren i takhöjd strålar dagsljuset in och sveper in skulpturernas former i ett magiskt ljus.

Ett av av Puck Stocklassas förslag till statyn "Venus" som kom att placeras i den lilla trädgården utanför Bonnierhuset på Torsgatan 21. 

Puck Stocklassas hustru Gerd i ateljén på Surbrunnsgatan 9.

Dottern Sofie Stocklassa i ateljén.

När jag på söndagen besöker denna unika byggnad (som Svenska Bostäder en gång på 70-talet ville riva innan de ändrade sig) träffar jag Puck Stocklassas hustru Gerd och dottern Sofie som lite uppgivet går och plockar bland prylarna i ateljén. Puck själv ligger för dagen hemma i förkylning och hög feber. Jag förstår till fullo deras besvikelse. Ett helt livsverk ska skingras, en unik konstnärsmiljö som jag tycker att staden borde kunna rädda (om ingen annan lösning finns) och förhindra att den går till spillo p.g.a. snöda ekonomiska vinstintressen. Jag vill rekommendera kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt och andra kulturintresserade stockholmspolitiker att besöka Puck Stocklassas ateljé och själva bilda sig en uppfattning i frågan. Förhoppningsvis kommer de fram till samma uppfattning som jag, nämligen att det ligger i stockholmarnas intresse att Puck Stocklassas ateljé för fortleva som ateljé (och kanske så småningom bli museum) och inte förvandlas till ett upplag för tömda vindskontor.I grund och botten är det ju politikernas ansvar att den här situationen uppstått i och med privatiseringen av allmännyttan.