Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-14 22:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/epstein/2014/11/13/nu-ska-hela-slussenprojektet-granskas-kritiskt-pa-alla-satt/

Epsteins STHLM

Nu ska hela Slussenprojektet granskas kritiskt på alla sätt

En "oberoende" expertgrupp ska kritiskt granska stadens liggande plan för framtidens Slussen ur en mängd olika synpunkter. Det beslutade den nya majoriteten i kommunstyrelsen på onsdagseftermiddagen.

Det är många viktiga och genomgripande frågor som den ännu icke offentliggjorda  oberoende expertgruppen (som det heter i beslutet) med fyra utredare tillsammans med olika andra experter fram till den 31 januari nästa år ska utreda i fråga om Slussens framtida omdaning. Kommunstyrelsen fattade utredningsbeslutet, trots den borgerliga minoritetens invändningar, vid sitt sammanträde på onsdagen. Frågan är om det kan bli ett radikalt nytänkande i hela Slussenfrågan. Kanske. Motståndarna till stadens plan A hoppas det.

Upphovsmännen bakom Slussen plan B lämnade över sin plan och sina aktualiserade kostnadsberäkningar till politikerna i Stadshuset efter kommunstyrelsens sammanträde. Från vänster i Stadshusreceptionen: arkitekterna Lennart Klaesson och  Tor Edsjö och nationalekonomen Richard Murray.

Företrädare för Slussen plan B, det mest diskuterade alternativa förslaget, uppvaktade de ledande majoritetspolitikerna med sina uppdaterade beräkningar av kostnader och byggnadstid efter kommunstyrelsens sammanträde. Plan B bygger på den nuvarande Slussens detaljplan men i nybyggt och fräscht skick. Plan B går enligt upphovsmännen att genomföra på kortare tid än stadens antagna detaljplan och till mindre än halva kostnaden (på kort sikt). På längre sikt blir besparingen än mer betydande.

Del av Slussen i skymningen.

Så här sammanfattar Slussen plan B-upphovsmännen sina slutsatser och beräkningar som bygger på stadens egna systemhandlingar: ”Utredningen, om alternativet SLUSSEN plan B visar att det går att förnya Slussen på ett enklare sätt och samtidigt få en ny anläggning som uppfyller dagens och framtidens krav. Den stora förklaringen, till att totalkostnaden för plan B blir betydligt lägre än för Nya Slussen-projektet, är att förnyelsen kan göras med mindre ingrepp i bebyggelse, mark, berg och vatten. Detta gör också att byggtiden blir kortare och att trafiken kan fungera bra även under byggtiden.”

KF-husen och Katarinahissen (innan inplastningen) och en offentlig toalett i förgrunden. 

Och här är ordagrant alla aspekter som den av kommunstyrelsen nytillsatta expertgruppen kritiskt ska granska:

1. Nya Slussens och bussterminalens funktionalitet för gång, cykel och kollektivtrafik, inklusive effekten för biltrafiken

2. Nya Slussens och bussterminalens föreslagna lösningar utifrån säkerhets- och riskaspekter samt kapacitetsbedömningar

3. Projektets totalekonomi avseende risker, samt eventuella besparingsmöjligheter och nuvarande avtal angående samfinansieringar.

4. Det offentliga rummens utformning med avseende på utblickar och siktlinjer, trygghet och säkerhet för gående och cyklister.

5. Befintliga Slussenanläggningens tekniska status; möjligheten att renovera nuvarande anläggning, risker samt dess relevans i dagens trafiksituation och med dagens prioritering av trafikslag.

6. Vilka avtal och överenskommelser som ingåtts i form av markanvisningar m.m. och vilka ekonomiska effekter för projektet eventuellt hävande av avtal ger samt hur detta påverkar tidsplanen.

7. Ekonomiska konsekvenser av ett uteslutande av den planerade kontorsbebyggelsen.

8. Beslutsunderlag avseende bussterminallösning för Ostsektorn; framtida kapacitetsbehov som en följd av tunnelbaneutbyggnaden till Nacka samt befolkningsökningar och ökad andel kollektivtrafikresenärer.

9. Granska vad som kan göras inom nu gällande detaljplan med fokus på förbättringar för cykel- och gångtrafik samt nuvarande, befintlig anläggnings planenlighet.

10. Ekonomiska beräkningar som gjorts för nollalternativet.

11. Slussens roll i avbördningen av Mälaren samt bedömning och kvalitetssäkring av liggande plans beredskap för havsnivåhöjningen.