Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-18 23:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/epstein/2016/10/05/sa-raddades-djurgardsstaden/

Epsteins STHLM

Så räddades Djurgårdsstaden

I den lilla röda träkåken från 1749 huserar sedan 1949 Djurgårdens hembygdsförening  ...

...  (här samma hus sett inifrån gården) ...

... varifrån onsdagskvällens guidade tur runtom i Djurgårdsstaden utgick ... 

... som leddes av Göran Söderström (näst längst till höger) ...

... som bland annat berättade att det på denna idylliska gård låg en begravningsplats en gång i tiden ...

... och att det vid renoveringarna av husen på Breda Gatan (som detta som nu åter renoveras) för runt femtio år sedan revs ut gamla värdefulla  interiörer och slängdes på tippen. Trist!

Och här vid denna gård i huset längst bort bodde skådespelerskan Margaretha Krook en gång i tiden.

Från Djurgårdens hembygdsförenings drygt tvåhundrasjuttiofemåriga lilla pittoreska röda tvåvningshus på Östra Varvsgatan 1 utgick i den kyliga onsdagskvällen en guidad tur bland de gamla kåkarna i Djurgårdsstaden.

Vandringen förde in deltagarna på (i vanliga fall för utomstående otillgängliga) små pittoreska gårdar. Den leddes av den mångkunnige Göran Söderström, djurgårdsbo och tidigare bland annat sekreterare i Skönhetsrådet. Han berättade om kyrkogårdar och krogar och pekade ut var skådespelerskan Margaretha Krook (1925-2001) och kulturborgarrådet Wilhelm Forsberg (1915-2010) och pianisten Staffan Scheja och många andra en gång bodde.

Göran Söderström assisterades av hembygdsföreningens ordförande Kerstin Brunnberg, barnfödd i stadsdelen, som berättade att det fanns 17 affärer i Djurgårdsstaden när hon var liten, bland annat en sybehörsaffär, en särskilt viktig lokal eftersom det var där latrintunnetömmarna hämtade nycklarna till de olika avträdena när det var dags för tömning.

I Djurgårdsstaden bodde i gamla tider enklare sjöfolk och fattiga varvsarbetare. De äldsta husen i dag stammar liksom hembygdsföreningens hus från 1700-talet.

Många av husen har byggts på och till över tiden. Inte alltid så pietetsfullt. Snarare tvärtom. De påbyggda 1800-talshusen på Breda Gatan fick interiörerna helt urblåsta vid renoveringarna på 60- och 70-talen vilket var trist att höra. Göran Söderström var heller inte nådig i sin kritik av den byggmästare som genomdrev denna vandalisering av kulturarvet. Han nämnde byggmästarens namn ett par gånger med viss vrede i rösten

Men man får kanske får vara glad ändå för det som finns kvar. Egentligen var det menat att hela den gamla Djurgårdsstaden skulle rivas när planerna på att utvidga Galärvarvet var aktuella in på 1950-talet. Men så bestämde sig riksdagen för att bygga en ny flottbas på Muskö i stället, ett beslut som räddade Djurgårdsstaden, i dag ett av Stockholms kulturreservat.