Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-24 11:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2008/10/17/trist-toastmaster-431/

Fråga om hyfs och stil

Trist toastmaster

Fråga: Min bror gifte sig nyligen och det var ett mycket fint bröllop. På bröllopsmiddagen var det ett femtiotal gäster. Inte alla, men flertalet av dessa personer var obekanta för mig.

Jag hade stora problem att få hålla tal, trots att jag pratat med toastmaster i god tid innan och dessutom, för säkerhets skull, skrivit på en av de lappar man fick föranmäla tal på. Problemet var att det var så många vänner som ville tala och de i regel hade spexiga tal, ibland med musik eller bildspel. Det var på håret att jag alls fick hålla mitt korta enkla tal. I princip fick jag tränga mig fram mot slutet för att det alls skulle bli något. Detta kändes både opraktiskt och lite tråkigt.

Min fråga rör om det finns någon kutym rörande prioritering mellan familj, släkt och vänner när det gäller att hålla tal på bröllopsmiddag.

Det hör till saken att min bror och jag har ett mycket gott förhållande och att han tog för givet att jag också skulle hålla ett tal; det var inte mitt ego som styrde, men visst, jag hade blivit mycket ledsen om jag skuffats undan helt.

Svar: Toastmaster gjorde fel. För det första hade du talat med honom och sagt att du ville hålla ditt tal tidigt, och det skulle han förstås ha ordnat, eftersom du är brudgummens syster. Oavsett din begäran om detta skulle du ha talat mycket tidigare än vännerna eftersom du är så nära släkt. Därtill borde toastmaster ha sett till att talen blandades mellan spex och vanliga tal, och att talarna fick en maxtid på tre minuter. Om jag tyder din fråga rätt låter det inte som om toastmasterskapet hanterades med någon större skicklighet vid detta bröllop.

Magdalena Ribbing