Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-17 20:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2010/02/25/hejda-plankare-6452/

Fråga om hyfs och stil

Hejda plankare?

Fråga: I morgonrusningen på t-banestationen där jag bor ser jag ofta folk som på olika sätt undviker att betala för sig. Folk hoppar över spärrar eller manipulerar ljusstrålen i spärren så att de kan gå igenom utan att dra något SL-kort. Detta gör mig fruktansvärt förbannad och vissa mornar - när jag själv inte är på mitt allra soligaste humör - har jag varit nära att springa efter och diskutera detta med personen i fråga, och då ställa frågan varför han/hon ska åka gratis när vi andra villigt betalar för oss.

Kanske ska nämna att flertalet av de personer som beter sig på detta sätt på intet vis ser nödställda ut; det är kostymnissar på väg till välbetalda (?) jobb runt Östermalmstorg/Stureplan i Stockholm och andra som i varje fall har råd med dyra märkeskläder och/eller accessoarer. Jag betalar självklart för mitt SL-kort under de vintermånader som jag nyttjar tunnelbanan, och så gör alla som jag känner.

Hur kan man hantera detta? Kan man på ett trevligt men undrande sätt fråga hur de anser att SL ska ha råd att köra/underhålla kollektivtrafiken om folk inte betalar för sig?

Svar: Det är lätt att bli upprörd när man ser missbruk av olika slag. Men du kan inte hejda det slags stöld du beskriver. Risken att man i så fall själv råkar illa ut ska inte underskattas. Om du tror att det är en säker situation kan du diskret påpeka för den tjuv som det faktiskt är fråga om, att det krävs betald biljett för transporten. Du kan också säga i hövlig ton ungefär “hoppsan, jag tror att du glömde betala”. Men se till att du inte är ensam vid tillfället. Även de du kallar kostymnissar kan få ett utbrott. Knytnävar har de flesta.

Ett annat sätt att försöka få dina medmänniskor mer laglydiga är att du på ditt jobb eller i sällskapliga sammanhang tar upp ämnet lite i förbifarten och säger att det är trist att så många låter bli att betala, och hur uselt du tycker att det är. Alla förstår inte vad de gör när de plankar eller snattar, de tror att de personligen kan besluta om andras tillgångar. De måste inte vara skurkar, en del är enbart korkade.   

Och du kan ju hoppas att smitarna åker fast. En och annan gör ju det. Om det kan vara dig till tröst.

Magdalena Ribbing