Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-25 06:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2010/05/03/gastkrossfat-7082/

ETIKETTFRÅGAN

Gästkrossfat?

Fråga: Jag undrar vad du anser är det rätta då en gäst råkar förstöra något, till exempel tappa ett kristallglas i golvet. Om gästen erbjuder sig att ersätta det förstörda, kan man anta erbjudandet utan att verka småaktig? Om gästen inte erbjuder sig att ersätta den förstörda saken, kan man be den att göra det? Eller måste man helt enkelt inse att olyckor inträffar?
Min 9-årige son hade en lekkamrat hemma som råkade slå sönder ett dyrbart fat. Jag sade dock inget till föräldern då det kändes konstigt. Det som gjorde mig upprörd var inte att fatet gick sönder utan att barnet inte brydde sig.


Svar: Går något sönder och den som åstadkommit skadan erbjuder sig att ersätta den, så säger du "det behövs inte" om det är frågan om en enklare sak - “sådant händer” säger du lättsamt. Är det något dyrbart som kan ersättas säger du "ja så snällt av dig om du verkligen göra det, då finns det här glaset i butiken X". Hellre det än att du tar emot pengar för glaset!


Lekkamraten förstod säkert inte att fatet var dyrbart, eller blev för olycklig och generad för att våga säga något. Att föräldern som verkar ha varit närvarande inte sade något är däremot tråkigt och fel.


Du kunde ha sagt "ska vi dela på kostnaden för fatet, tycker du att det är okej!" - men då ska det vara ett fat för över 500 kronor. Annars får du ta tråkigheten som en olycka, en sådan som händer i ett hem, där går saker sönder genom slarv eller misstag från de boende eller gäster.


Magdalena Ribbing