Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-26 17:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2011/08/11/ensampratare-2/

ETIKETTFRÅGAN

Ensampratare?

Fråga:

Jag arbetar på det stora taget på en trevlig arbetsplats och har många bra kollegor. Däremot så är det vissa som håller en monolog vid lunch- och vid fikarasten.
Jag vet inte hur jag ska hantera detta, en del kamrater sitter tysta och bläddrar i en tidning och en del försöker få en syl i vädret, och lyckas man så ska vissa
(lustigt nog så är det fler än en) bräcka varandra!

Ibland reser jag mig upp och går, och då följer fler med, men i alla situationer kan man inte bara resa sig upp och gå. Ibland försöker jag börja tala med någon
annan som också har tappat intresse för ordförande i monolog klubben. Men hur kan bryta sådant på ett snyggt sätt? Finns det några förslag?

Svar:

Ganska knepigt, det där du beskriver - men inte ovanligt. Om det är utpräglat besvärande med en eller två som tar över allt samtal och detta övertagande upprepas gång på gång så är det okej att andra helt enkelt bryter in och säger som det är "jo, ursäkta att jag avbryter dig, X, men du har haft ordet ensam nu väldigt länge, du måste ge plats åt oss andra också".

Dessa “andra” ska ju ha något att säga då, förstås!

Att resa sig och gå därifrån är ju också en metod, men ännu mindre hövlig än den jag föreslår.

Ytterligare ett sätt är att någon arbetskamrat som har god kontakt med ensamprataren vid något tillfälle där de är ensamma säger som det är: “du X, har du tänkt på att du ofta tar över samtalet vid rasterna, det skulle nog vara bra att du lät andra prata också”.

Magdalena Ribbing