Rullstolsstil?

Fråga: Sitter man i rullstol, som jag, behandlas man av vissa personer som inte riktigt tillräknelig. Jag är evinnerligt trött på detta. Anser mig vara en social och ganska trevlig person. Dock ibland brister mitt tålamod. Häromdagen var jag i ett köpcentrum där något inte allt för ovanligt hände.
Var inne i en butik, hade letat fram en pryl att inhandla. Stod i kassakön när en man "smet" före mig i kön. Han tittade leende på mig varefter han ställde sig före i kön. Jag blev rasande av hans beteende. Tänkte att jag skulle jäklas med honom på något vis, jag hade säkert lika bråttom som han. Eftersom jag är sittande, med benen lite framåt, ställde jag mig vid sidan om honom med benen bakom honom. Av erfarenhet, har gjort detta en gång förut, vet jag att folk backar ett steg efter att dom betalat i kassan i en butik, icke livsmedel. Mannen gjorde som jag tänkt. Backade, snubblade på mina ben. Föll således baklänges.
När han låg där på golvet och sprattlade bad jag lite tyst om ursäkt. Därefter betalade jag mina varor och försvann, dock inte så fort som den fallande mannen gjorde.

Min fråga: är jag en drummel? Ska jag bara finna mig i att vissa människor beter sig som drumlar mot mig?

Svar: Nej, du ska inte acceptera att andra beter sig illa emot dig för att du sitter i rullstol. Det är inte konstigt att du agerade som du gjorde! Men du hade ju kunnat säga till mannen att det var en kö och att han trängde sig före dig. Du hade fått hela kassakön på din sida, jag lovar. Nu hämnades du på honom istället, och som sagt, det kan man lätt förstå. Samtidigt tog du en risk, han hade kunnat skada sig och det hade då varit ditt fel eftersom du medvetet såg till att han ramlade.

Så svaret på din fråga är att du nästa gång gör klokare i att säga till bestämt istället för att riskera att skada någon. Men det var framförallt han som trängde sig före dig som var en drummel.

Magdalena Ribbing