Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 18:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2012/04/10/granntrakasseri/

Fråga om hyfs och stil

Granntrakasseri?

Fråga: Jag delar ett radhus med två andra kvinnor. Vi är alla i 30-års åldern medan de flesta andra i området är par i 50-årsåldern. Vi är väldigt lugna och stillsamma men det är en av våra grannar som klagar på hur vi sköter oss. Det började med saker som att vi inte sopade vår trappa tillräckligt ofta (det låg vid tillfället några löv på den men i övrigt var den inte särskilt smutsig) eller att vi borde plocka bort de gula bladen från blommorna snabbare.

Idag ringde hon på för att klaga på att jag lämnat dammsugaren vid fönstret när jag gick till jobbet på morgonen, det störde henne när hon tittade in genom vårt fönster. Hon har tidigt ringt på för att påpeka att vi borde ställa en låda hon tycker är ful i hörnet bakom soffan så hon slipper se den. Senare samma dag som dammsugarincidenten hittade jag henne i rabatten precis utanför vårt vardagsrum där hon plockade upp löv och kommenterade att en bra kvinna höll ordning både inne och ute. Så håller de på hela tiden. Jag har försökt tydligt men vänligt markera att det här är inte hennes sak, vi bestämmer över vår möblering osv (men har vid några tillfälle blivit upprörd och stängt dörren i ansiktet på henne när hon inte gett med sig utan stått kvar och klagat även efter jag sagt min mening ett par gånger).

En annan sak hon gillar att anmärka på är mitt umgänge. Mina vänner är både män och kvinnor och de kommer över för att titta på film/äta middag/dricka ett glas vin någon gång då och då. Hon lämnar ifrån sig syrliga kommentarer om att "du har många män springande hos dig. Sånt kan skapa rykten, jag vill bara varna dig."  Dessa påhopp har jag bara ignorerat då jag tycker de är direkt löjeväckande men icke desto mindre irriterande.

Jag har diskuterat problemet med övriga grannar som aldrig har blivit utsatta för hennes påhopp, de tycker däremot att vi sköter oss. Vi håller relativt god om än inte pedantisk ordning. Hur ska jag gå vidare, ska jag bli arg, börja ge igen med samma mynt så hon förstår hur orealistisk hon är eller fortsätta vänligt markera?

Svar: Usch en så tråkig granne! Hon har för lite att göra, det är helt klart, och så är hon kanske också misstänksam mot att tre kvinnor delar hus, eller avundsjuk över detta. Oavsett orsak är attityden inte ursäktlig utan trist och pinsam. Hon måste hindras. Du skriver i jagform, som om de som du delar huset med inte bryr sig om detta eller inte vill göra något åt det. Det är knappast bara du som är störd av den påfrestande grannen, av din dystra berättelse att döma.

Förmodligen kommer grannfrun inte att ge sig med mindre än att du och de övriga två säger till på skarpen, mycket tydligt, med den risk för grannsämjan som det innebär. Men den är ju inte vidare kul ändå

Så samla er och tala igenom hur ni ska agera. Kanske det bästa är att gå in till grannen en dag, och säga vänligt men tydligt ungefär "vi vet ju vad du tycker om vårt sätt att sköta vår tomt och vår möblering, och att du har kritiska synpunkter på vilka vi umgås med. Vi vill bara förklara för dig att även om vi förstår att du kanske vill vara omtänksam så är det inte okej för oss att du lägger dig i vårt liv på det sätt du gör. Hoppas du förstår det, vi vill gärna ha en god relation till alla våra grannar, men dina klagomål är svåra för oss att hantera".

Hon borde fatta detta om ni tre vänligt talar om för henne hur hennes sätt uppfattas av er. Kanske har hon känt sig lite som mammaperson till er, utan att inse det själv, och behöver få ögonen öppnade för vad hon egentligen gör.

Magdalena Ribbing