Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-22 14:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2012/06/19/storandebarn/

Fråga om hyfs och stil

Störandebarn?

Fråga: Ganska ofta när jag åker tåg eller flyger hamnar jag framför lite större barn som sitter hela resan och sparkar mig i ryggen och/eller fäller upp och ned sin bricka som sitter fast i mitt ryggstöd. Jag har svårt att ignorera det, särskilt när jag försöker sova. Min fråga till dig är om det är oartigt mot föräldern att vänligt förklara för barnet att jag skulle vilja att det slutar, eller om det är bättre att diskret säga till föräldern istället?

Svar: Du ska nog försöka "känna in" situationen, som det kallas när man använder sitt förnuft och sin iakttagelseförmåga. Verkar barnet stort och klokt nog att förstå när den bakom- eller framförsittande säger vänligt "hördu, min mat ramlar om du gör då där" eller "skulle du kunna låta bli att sparka, för det gör ont på mig när du gör så”.

Verkar barnet för litet eller skrikigt för att ta in vänlig information så är det föräldrarna som ska meddelas att de bör hålla reda på vad barnet gör. Många föräldrar är tacksamma för ett påpekande, vilket deras barn förmodligen också har nytta av i framtiden. Men många kan bli sura och säga något löjligt som “jamen sådant får man ändå tåla”, allt för att just deras lilla barn ska få hålla på som det vill, och föräldrarna slippa göra något åt det.

Magdalena Ribbing