Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-04 16:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2013/12/24/etikettspalt-ma-julen-bli-god-och-glad/

Fråga om hyfs och stil

Etikettspalt: Må julen bli god och glad!

Ordet jul eller snarlika med samma mening har funnits i de nordiska språken sedan långt före vår tideräknings början. Asarnas främsta gud, Oden, hade också namnet Jólnir, som ordet jul kan hänga samman med. En av teorierna kring ordet jul är att det kommer från ett åldrigt germanskt ord för fest, jehwla och ursprunget till detta skulle kunna vara latinets joculus, med innebörden att skämta.

Att julen sedan urminnes tider har inneburit något slags firande är klart. Och det är också vad de flesta gör. Man kan fira att slakten är klar och matförråden fyllda, kanske ledigheten från arbetet, gemenskapen med familj och vänner, eller en efterlängtad ensamhet utan plikter mot andra. I dag ska vi få fira jul så som det passar oss.

Ramarna kring julen finns för alla som vill ha sådana - men ingen måste göra som ”alla andra” dessa dagar. Allt fler går ut och äter julmat, ensamma eller i sällskap. Stockholms stora restauranger är fullbokade på julafton lång tid i förväg. Andra väljer bara sin favoritmat på julafton, antingen den är pannkakor eller hummer – eller traditionell julmat. I andra kulturer finns andra traditioner och att där det passar blanda dessa med de gamla svenska sederna har blivit vanligt, till allas glädje.

Sakta förflyttas julens gamla krav med ansträngande traditionskrav till att bli en god helg med stor frivillighet i firandet, eller icke firade. I dag går det inte att säga att man måste göra eller inte får göra det ena eller andra i sitt eget val av julfirande. Om ensamheten är det man önskar sig till jul ska inte andra välvilliga beklaga detta eller kräva att man deltar i storfirandet. Men en ofrivillig ensamhet måste kunna avhjälpas med en inbjudan att vara med i gemenskapen. Inte som en uppoffring utan därför att julens fundament är två stora ord: tacksamhet och gemenskap. Den som vill fira sin jul i samklang med andra ska ges möjlighet till det. Att medvetet eller obetänksamt utesluta någon ur julgemenskapen blir tråkigt för alla och skapar tveklöst dålig stämning.

Tacksamheten är alltid viktig, inte minst när julens gåvor ges. Ful och tråkig julklapp? Gör inget, det är den goda tanken man tackar för. Bok som man redan har läst? Gör inget, den kan ges vidare, eller bytas. Oönskad present från ett barn, litet eller stort? Stor tacksamhet och glädje, att inte se glad ut eller vilja byta en present från en ung person är så fel! För övrigt är det roligt att få möjlighet att tacka. Den som kan tänka kan också tacka, orden har samma  grund. Magdalena Ribbing