Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-07 21:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2015/01/19/9788/

Fråga om hyfs och stil

Expartnerbröllop?

Fråga: En vän, X, gifter sig i sommar. Vi är ett tjejgäng där hon ingår och vi är alla minus 30 år och känner varandra sedan gymnasiet och har fortsatt kontakt. Kort sagt är X en nära vän.

Jag dejtade hennes brudgum för fem år sedan. Vi sågs alltså under några månader och var då mycket kärleksfulla. Jag åkte sedan utomlands och vid hemkomsten ville jag ta upp kontakten men det ville inte han. Jag gick vidare. Min vän X visste allt detta. Hon kände även honom sedan tidigare. De började ses ett år efter och ska nu gifta sig. Jag respekterar helt att hon gifter sig med honom och tycker inte alls att det är någon fara. Har nu själv en ny relation sedan ett år.

Jag och min pojkvän är båda bjudna på bröllopet. Jag har fortsatt kontakt med bruden och min pojkvän har träffat henne.

Eftersom jag fortfarande umgås med detta tjejgäng där hon är en del känner jag att jag skulle vilja gå på bröllopet, på ett sätt. Men jag får en obehagskänsla i magen fast jag är helt färdig med mina känslor över den kortvariga relationen. Om jag går på bröllopet vill jag gå med min nya pojkvän, men jag tror att han skulle tycka att det är jobbigt att veta om mina obehagskänslor.

Om jag inte går är risken att min vän X tror att jag inte accepterar hennes val, att jag är sur på henne och inte har kommit över killen. Vilket verkligen inte är sant. Det är även risk att mina vänner tror samma sak. Vad ska jag göra?

Svar: Det är vanligt att ens expartner träffar någon, som båda känner, när relationen brutits. Att dessa bildar par är inte konstigt, man umgås i en krets där individerna gillar varandra. Detta händer överallt och är inte något märkligt. Inte tror du väl att någon kan fortsätta att ha ensamrätt till en person som man haft ett förhållande med?

Du och den blivande brudgummen hade er korta relation för fem år sedan - lång tid i er ålder. Mycket har hänt er båda sedan dess. Du har ingen anledning att göra något dramatiskt av er gamla relation, inte heller inför din pojkvän. Han ska känna till fakta men det är som sagt en gammal historia utan betydelse i nutid. Har inte din pojkvän haft någon annan partner än dig? Det är sällan så att två människor möts, blir förälskade, bildar ett par, lever så livet ut. De flesta har en eller flera erfarenheter innan de hittar rätt.

Alltså: gör det enda vettiga, tacka ja till bröllopet, gå med din pojkvän och diskutera inte gamla tider med de andra i tjejgänget, se det som självklart att sådant händer och att det inte är något problem - för någon. Inte för dig, inte för din nuvarande pojkvän, inte för din vän X och inte för hennes blivande man.

Du antyder risk för att din vän X och övriga vänner skulle tro att du inte accepterar hennes val - men varför det, ni har ju fortsatt att umgås, har ingen noterat det?

Du påpekar också att du respekterar att din vän gifter sig med din f d pojkvän. Det är självklart att du inte ska ha minsta synpunkt på detta. Du har inte med din f d pojkväns liv att göra idag. Betrakta alltihop från den distans det faktiskt har. Det är inte ens ovanligt - du ska kunna strunta i dina gamla känslor, de är fem år avlägsna och kan förpassas till din minnesgarderob, längst in.

Magdalena Ribbing