Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-19 16:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2015/04/03/10343/

Fråga om hyfs och stil

Trottoarhyfs?

Fråga: Vet inte om denna fråga hör hemma här, men skulle gärna få Magdalenas synpunkt på följande.

När jag växte upp på femtio- och sextiotalen fick jag lära mig att man inte bara stannar rakt av på trottoaren, utan om man mötte nån till exempel och ville stanna och prata så klev man åt sidan så att andra lätt kunde passera. Idag stannar folk bara. Det kan stå tre, fyra personer och prata obekymrat så att andra får runda dem, ibland till och med gå ut i gatan. Det stör mig obeskrivligt men andra tycks inte reagera.

Är jag gnällig (jag går med krycka) som irriterar mig på detta?

Svar: Nej minsann, du är inte gnällig och det oavsett kryckan. Det är självklart att man flyttar sig för att ge plats åt andra - ”maka dig” hette det i min uppväxt. Men detta är ovanligt i dag när de som går eller står på en gata eller annat publikt utrymme ofta varken ser, märker, hör eller ens anar att det finns fler människor i världen inklusive på detta utrymme, än de själva.

Kanske har ingen vågat säga till dem som barn att de måste dela allmänna utrymmen med andra; tänk om barnen då hade blivit ledsna eller inte känt sig uppskattade? Föräldrar och andra vuxna har såvitt jag har förstått från senare tids undersökningar alltför ofta avstått från att lära det uppväxande släktet att vi alla befinner oss i ett sammanhang så snart vi går utanför våra eventuellt egna rum.

Du kan alltid säga - obs vänligt eftersom dessa stillastående inte förstår vad de gör - ungefär ”ursäkta mig, kan jag få passera?” Du kommer att mötas av djup häpnad - ska JAG flytta MIG? - men du får antagligen komma förbi.

Magdalena Ribbing