Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-12 18:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2016/03/31/13159/

Fråga om hyfs och stil

Krasersättning?

Fråga: Jag har sett tidigare svar i spalten på frågan om hur man bör göra om man råkar slå sönder något när man är hembjuden till någon (erbjuda sig att betala). För ett tag sedan hade vi vänner hemma då en av dem råkade slå sönder ett glas. Olyckshändelser sker, men oturligt nog var dessa glas splitter nya, och till råga på allt en present från min makes föräldrar.

Vännen som hade sönder glaset beklagade detta och sa lite i förbigående "hoppsan, ja jag ska betala för ett nytt" eller dylikt. Varpå vi svarade något i stil med "ja oj då, vad snällt, för de var helt nya, haha", eller liknande. Men tiden har gått och vi har inte hört något mer om detta. Det känns pinsamt att ta upp frågan på nytt och larvigt också om det blir en principsak - självklart skulle vi egentligen kunna betala glaset själva. Fast ändå... Kan man över huvud taget påpeka en sådan här sak i efterhand utan att det känns småsint? Och i så fall hur?

Svar: Säkert är det slarv av vännen som utlovade ett nytt glas men inte har kommit med något sådant.

Är det överkomligt i pris för dig kan du strunta i det. Om glset kostar för många hundralappar kan du vid tillfälle utan att göra någon stor sak av det vänligt säga till personen ”hur går det, har du hittat ett likadant glas?”

Om det då flyter fram obehagskänslor och du ser att vederbörande blir generad, så säg snabbt ”jag förstår, det har du inte, men då glömmer vi alltihop”.

Bibehållen vänskap är viktigare, trots allt, än ett glas.

Magdalena Ribbing