Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-20 21:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2016/05/23/13521/

Fråga om hyfs och stil

Begravningsbilder?

Rätta artikel

Fråga: Jag har varit på flera begravningar på sistone. Varje gång togs foton på släkten och vännerna - under själva ceremonin och därefter, när vi satt på restaurangen. Fotograferna kom de sörjande inte alltför nära, men ändå tycker jag att sådant är mycket opassande. Folk gråter och sörjer och en begravning är inte någonting som man kommer ihåg med stor glädje efteråt. Jag vill inte att någon tar foto av mig på en sådan dag och skickar runt dem. Men samtidigt vill jag inte heller tillrättavisa någon på en sådan dag. Vad ska jag göra? Om jag pratar direkt med fotografen: spelar det någon roll om det handlar sig om en nära anhörig som har dött? Begravningsgästerna är ju då också mina gäster - jag ansvarar för deras välbefinnande. Ska man hänvisa till att fotografering på begravningen inte är tillåtet redan när man meddelar att någon har dött? Vad gör man då när någon ändå plockar fram sin mobil eller kamera?

Jag är mycket osäker i den frågan. Jag vill inte gräla med någon. Man är ju inte på sitt bästa humör på en sådan dag och kan inte stå ut med en engagerad diskussion. Dessutom har jag fått intryck att det är bara jag som känner obehag vid fotografering på en begravning. Kanske är det någonting modernt som jag måste acceptera.

Svar: Det är relativt en ny vana, detta att fotografera begravningar. Det kanske beror på att officiella personers begravningar fotograferas för tidningar och TV, och att andra därför tror att det är rätt att göra så. Möjligen läggs begravningsbilder också ut på Facebook, det vet jag inte men anar det värsta. Du är inte ensam om att uppfatta det som obehagligt med denna dokumentation av begravningar.

Tyvärr tror jag inte att man kan hindra det helt. Däremot ska de anhöriga kunna säga till begravningsbyrån att fotografering inte tillåts och att detta ska meddelas de som anmäler sig till minnesstunden. De som går på begravningen men avstår från att delta i efterföljande mottagning behöver ju inte anmäla sig, och då får kyrkvaktmästaren eller någon från begravningsbyrån säga till vid ingången till kyrkan att fotografering inte är tillåten.

Om man som anhörig vill be officianten säga detta innan ceremonin inleds går det också bra. Det är de anhöriga som bestämmer hur de vill ha det. Begravningsgästerna kan inte göra som de vill.

Ibland vill de anhöriga ha bilder från begravningen som minne eller för att skicka till andra anhöriga som inte kunnat närvara. Då brukar bilder tas en stund innan övriga anländer, eller när ceremonin är avslutad.

Att säga till någon som fotograferar att man inte vill vara med på bild är en självklar rättighet. Det räcker om man vänligt säger till den som börjar ta bilder att man inte vill fotograferas. Det kan varken missförstås eller uppfattas som oartigt.

De som övervarar en begravning ska inse vad den är: en sorgehögtid och ett avsked.

Magdalena Ribbing