Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-24 02:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2016/11/10/14881/

Fråga om hyfs och stil

Bjudmiss?

Rätta artikel

Fråga: Blev uppringda av ett par, som vi känner, men inte umgås så ofta med. De frågade om vi hade lust att följa med på krogen på kvällen och äta en bit och umgås. Trevligt tyckte vi och tackade ja. "Vi bokar bord, så ses vi där kl 19.00", sa de. På krogen på kvällen sa mannen i det andra paret "självklart betalar var och en för sig". "Självklart" sa vi och tittade på varandra.

Var det rätt? Vi hade uppfattat det som en inbjudan och att de skulle stå för notan. Vi har ofta gjort samma sak själva och självklart betalat för kvällen. Nu kan man ju inte starta bråk om detta på plats, men vi blev rejält konfunderade och skulle gärna vilja höra Magdalenas åsikt. Till saken hör att ovanstående par är mer än välbärgat.

Svar: Fel av paret som ringde och föreslog att inte precisera hur de menade - men också lite obetänksamt av er som inte frågade från början. Den som föreslår något som kostar pengar ska absolut säga vad som gäller från början. Paret som ringde hade tydligen behov av ert sällskap och skulle ha sagt ”vill ni följa med oss på krogen, vi tycker att det vore roligt att prata en stund, har ni tid, var och en betalar för sig”. Eftersom de inte sade något sådant, och inte heller gav något krogalternativ - det finns ju billigare och dyrare ställen - var det lätt för er att tro att ni skulle bjudas.

Korrekt i det aktuella läget hade varit att paret hade sagt ”vi tycker det vore trevligt att ses och vill gärna bjuda er på krogen i kväll” - då hade det varit självklart att ni var bjudna.

I första fallet när detta par ringde och frågade utan att ha vett nog att säga att de inte avsåg att bjuda på middagen, kunde du ha svarat ungefär ”det hade varit trevligt men vi har inte tänkt kosta på oss ett krogbesök just nu” - varvid paret kunde ha sagt antingen ”men vi bjuder förstås” eller ”vi förstår, vi återkommer en annan gång."

Magdalena Ribbing