Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 12:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2016/11/30/14987/

Fråga om hyfs och stil

Spottfritt?

Rätta artikel

Fråga: Jag har länge störts av hur vissa spottar på gatan överallt, oberoende av om det finns människor runt dem eller inte.

Det verkar rentav som om de sparar saliven tills de kommer ut bland folk, och sedan börjar harkla sig på allvar och göra sig av med sin produkt. Jag förstår att t.ex. sjuka människor kan ha en överdriven salivbildning, men alla spottare kan ju inte vara sjuka. Det är naturligtvis inte olagligt att spotta på gatan, men vad säger etiketten om det?

Ett relaterad företeelse är att slicka sig på fingrarna innan man tar i plastpåsar i snabbköpet. Detta rör både småpåsar vid frukterna och större plastkassar. Jag har ingen bacillskräck, men jag tycker ändå det är obehagligt att vara nästa i tur till påsarna.

Svar: Spottande, som förr var förbjudet publikt, är gräsligt. Kanske andra länder fortfarande har som Sverige förr uppmaningar på allmänna platser att inte spotta på grund av smittorisken. Det äckliga i att behöva trampa i andras spott eller råka ut för det på olika sätt kvarstår oavsett smitta.

Jag vet inte varför så många spottar rakt ut istället för i rännstenen eller i en pappersnäsduk som kastas i soporna. Kanske en del med begränsad medkänsla tycker att det ser käckt och manligt ut att slänga iväg en spottloska? Tufft? Man vet inte vad som rör sig i andras tankar.

Du kan inte göra så mycket åt det, det har ju redan hänt när du ser det.

Att slicka på fingrarna innan man tar en plastpåse är också äckligt. Det kan du inte heller göra något åt, lika lite som du kan hindra alla som tar upp färskvaror i butiken, frukt och grönsaker och bär, och vänder och klämmer och luktar på dem och sedan lägger tillbaka dem för att vända och klämma på något annat. Att andra människor ska ta det som någon har klämt och vänt på verkar ointressant för dessa vändare och klämmare - som med plastpåsarna och de salivrester som lämnas på dem.

Vad man gör för att hindra andras oförståelse för den äcklighet de åstadkommer vet jag dessvärre inte. Förmodligen lönar det sig föga att kliva fram till salivspridarna och klämmarna och påpeka vad de faktiskt gör. Har man inte i vuxen ålder förstått det finns inte mycket hopp att ett påpekande skulle hjälpa.

Magdalena Ribbing