Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-19 21:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2017/01/10/slakthjalp/

Fråga om hyfs och stil

Släkthjälp?

Fråga: Vi har firat helgerna med min mans familj i år och vi hade väldigt kul. När det är dags att utföra praktiska sysslor i köket så är det nästan bara tjejerna som hugger in. Vanligtvis så bryr jag mig inte så mycket, det känns bra för mig att få hjälpa till. Men nu har vi barn i familjen (mina syskonbarn) och det känns viktigt för mig att de ser att det både är män och kvinnor som hjälper till.

Jag tror att min mans generation inte har haft manliga förebilder som pysslar i köket och det är därför de männen inte tycker att det är naturligt att hjälpa till. Jag har försökt att prata med min man om detta, men jag får påminna varje gång och det gör mest att jag känner mig tjatig. Har Magdalena något förslag hur jag kan ta upp detta framför alla så att de förstår att det handlar om mer än att bara få disken gjord?

Svar: Det är din mans familj och därför är det klokast att han själv säger ungefär ”nu karlar/grabbar/killar tar vi itu med disken, så får fruarna vila en stund” - i lätt skämtsam ton men ändå uppmanande.

Vill din man inte göra det kan du be någon annan förståndig karl i sammanhanget göra detta. Och vill ingen sådan ta itu med problemet får du, och obs. övriga kvinnor, gå ihop och tillsammans säga vid något bra tillfälle ”vi kvinnor vill dela upp kökssysslorna mellan oss ALLA här för jämställdhetens skull. Så här tänker vi, duka in och ut gör alla barn över tio år, plocka fram och ställa ut maten gör alla vuxna kvinnor, diska gör alla karlar så får vi ALLA en riktigt god jul tillsammans” — eller något sådant som gör att det framgår att alla ska medverka och att det inte handlar om lättja utan om något slags rättvis arbetsfördelning.

Beroende på hur släkten är sammansatt kan du föreslå rätt grupperingar. Kanske familjevis eller på annat sätt. Viktigast är att du har övriga kvinnor med på ditt förslag och att det framförs soligt och glatt så att det inte blir som ett bittert krav.

Magdalena Ribbing