Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Fråga om hyfs och stil

Vänkritik?

Fråga: Jag har vid upprepade tillfällen fått elaka kommentarer av nära personer som jag varit kompis med i många år.

Exempelvis att min man väl ”har något han är bra på” (syftar på sex) eftersom han inte har utseendet med sig.
Ett annat exempel: Vi hade precis köpt ett fint och väldigt kostsamt hus där köket var nyrenoverat och var som en dröm. En av dessa vänner utbrast: ”Jag skulle aldrig vilja ha vitrinskåp i mitt kök!” Jag svarade att jag tycker det är fint, men hon framhärdade: hon skulle aldrig vilja ha det så.

Min fråga är hur man bemöter såna här påståenden som enligt mig inte är sagda av vänlighet utan bara för att trycka ner mig? Jag vill inte stå svarslös när nästa elakhet kommer farande.

Svar: Människor förstår inte alltid vad de säger, de ”hör” inte sina egna ord. Men du beskriver kommentarer som inte kan hänföras till enbart oförstånd. Kanske tror den som syftar på din mans erotiska talanger att det sagda är en lustighet. Det är det inte, det är dumt, taktlöst och oförskämt och du behöver inte vara hövlig mot den som yttrar sig så. Får du en sådan kommentar igen kan du iskallt säga ”precis vad menar du?” och då kanske det kommer ett svar ungefär ”jamen det var väl inte så farligt, jag menade bara att du är ju så söt och det är inte han så det måste ju finnas annat, haha” – och då kan du fortfarande iskallt säga ”och?” – – – Förmodligen får du då tyst på den dumma människan om vederbörande har ett uns vett. Kommer det trots allt en fortsättning med sexanspelning så kan du säga ”hörrudu, jag tror inte att du själv fattar vad du säger, det är urdumt och ingenting som du har det minsta med att göra.”

Den som sade sig inte vilja ha vitrinskåp var möjligen avundsjuk, men det räcker inte som ursäkt. Många känner sig kallade att framföra synpunkter på andras klädsel, möblering, bil, val av partner och livsstil, av så kallad hjälpsamhet. De anser att deras smak och kunskap är så mycket bättre än den andra personens, att de har mer erfarenhet, är klokare – och de är generösa, inbillar de sig, genom att dela med sig av sin förträfflighet. Ofta har de fel, någon gång säkert rätt. Oavsett vilket är det inte något som andra ska behöva ta emot med artighet.

Får du negativa kommentarer om din inredning eller din klädstil eller vad som helst annat som rör din personliga smak, typ vitrinskåpet, så finns det några svar som kan få tyst på de dumma ouppfostrade stackare som säger sådant. Du kan säga ”jaså, det tycker du, ja, vi har alla olika smak, det här är min.” Fortsätter vitrinskåpsmotståndaren så kan du säga ”som sagt, vi har alla vår egen smak och jag skulle aldrig kommentera din.”

Eller så kan du säga, om du vill markera riktigt hårt, ”när jag vill veta vad du anser om mina vitrinskåp så ska jag fråga dig om det.”

Är de ens riktiga vänner, de personer som häver ur sig ovänliga, negativa kommentarer?

Nej.

Magdalena Ribbing