Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-22 17:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2017/02/07/15360/

Fråga om hyfs och stil

Avbrytarstopp?

Rätta artikel

Fråga: Har en fråga jag inte sett tidigare. Om man har en väldigt intressant diskussion i en grupp händer det ofta att någon avbryter och tar över med egna ovidkommande och ointressanta samtalsämnen. Den sortens dominanta tråkmånsar märker aldrig själva andras ointresse trots sura och uttråkade blickar och pratar oavbrutet utan att ge andra en chans.

Det kanske inte är så intressant att lyssna till vad den här personens granne på landet sagt och gjort, eller rent skitsnack om andra människor, när man precis var inne i en spännande diskussion. Tycker det händer ganska ofta i olika sammanhang och det är inte så att det handlar om diskussionsämnen som skulle kunna vara känsliga för någon. Det är så tröttsamt, hur hanterar man sånt?

Svar: Det är inte någon helt ovanlig situation som du beskriver. Den avbrytande personen är förmodligen utanför gemenskapen och gör ett försök att komma in i den, tyvärr med fel metod. Obs att när det gäller ämnen som kan vara känsliga för någon kan man faktiskt genast avbryta och säga ”ledsen men det där är inte något som vi ska höra.”

I andra ämnen hjälper inte sura blickar mer än att hälla vatten på en gås, dvs inte alls. En bra metod att få den avbrytande att inse sitt misstag är att övriga tvärtystnar när avbrytaren börjar prata, och låter vederbörande prata på utan kommentarer.

Efter en stund måste avbrytaren dra efter andan och då börjar övriga prata igen precis där deras samtal avbröts, som om avbrottet inte ägt rum. Men ta då in avbrytaren i samtalet, ställ en fråga som kan ge ett kort svar. Att utesluta någon ur en gemenskap är alltid fel. Är det helt hopplöst att få en avbrytare att inse läget kan någon hygglig kollega/vän ta vederbörande avsides och förklara att detta avbrytande är besvärligt för övriga. Avbrytaren vet antagligen inte om sitt beteende, ingen med normalt vett vill vara medvetet otrevlig.

Magdalena Ribbing