Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-24 01:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2017/04/03/sorgkulor/

Fråga om hyfs och stil

Sorgkulör?

Fråga: På bilderna från en begravning av en känd person häromdagen såg jag att de flesta som var där kom i mörka kläder och det var väl rätt. Men det var en man hade en hatt som såg ut att vara lila. Flera andra hade röda sjalar. En dam hade knallblå päls. Betyder det något speciellt att man klär sig så? Kan vem som helst göra det?

Svar: Vedertagen formell begravningsklädsel finns sedan länge. Med anledning av diskussionen om begravningshatt 30 mars understryker jag att mitt svar är en beskrivning av vedertagen korrekt klädsel, inte ett påbud, inte heller är det en redogörelse för min personliga smak.

Traditionell klädsel till begravning är för män en mörk kostym, svart eller mörkt blå eller mörkt grå, vit skjorta (absolut inte svart), svart slips. Det är endast de närmaste anhöriga som har vit slips. Mörk kavaj och udda mörka byxor går lika bra, men helst inte jeans. Svarta skor, inte gymnastikskor. För kvinnor gäller svart, mörkt grå eller mörkt blå kjol/klänning som ska täcka knäna. Långbyxor är helt godtaget numera för kvinnor. Överdelen ska inte vara urringad alls och ha ärm minst till armbågen. En mörk jacka med vit blus är också rätt. Svarta strumpor för de närmaste, grå eller naturfärgade för övriga. Kvinnor kan ha en diskret svart hatt. Änka, mor, dotter hade förr svart slöja över en slät hatt, men det är mindre vanligt i dag.

Flärdfulla plagg, lårkorta kjolar eller glada detaljer som de röda schalar du såg är fel, alltså olämpliga till begravning med konventionell klädsel, och detta oavsett vad man tänker sig att den som begravs skulle ha uppskattat. Sådant kan man ha endast om man ombetts därtill av de anhöriga. Väljer man i annat fall tydligt avvikande klädsel som du beskriver med starka färger osv, så är det ett ställningstagande som man tar personligen av någon anledning - men det är inte detsamma som etablerad god sed. Kanske syntes det mindre inne i kyrkan än på bilderna som togs utanför, en man tar ju av sig hatten vid kyrkporten, kanske hängde övriga av sig sina ytterkläder och röda schalar. Det är ändå formellt mer lämpligt att man inte har starka färger på väg till en begravning.

Anges i dödsannonsen "Valfri klädsel" innebär det att begravningsgäster som inte har eller inte vill ha svarta eller mörka kläder väljer mörkt om de vill eller andra diskreta färger. Ofta är valfriheten en omtänksamhet av de anhöriga mot de gästerna som inte har svarta kläder.

Däremot betyder valfri klädsel inte, vilket man bör inse, att man väljer knallrött eller neongult eller liknande, inte heller festkläder förstås, utan den nertonade klädsel som visar respekt för minnet av den som är död och för de anhöriga liksom för den högtid som en begravning alltid är.

"Ljus klädsel" innebär att begravningsgästerna klär sig i andra färger än svart och mörkt. Då vill de anhöriga försöka skapa en ljus begravning vilket de närvarande ska respektera.

Hembygds- folk- eller nationaldräkt med sorgtillbehör är rätt på begravning.

Magdalena Ribbing