Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-24 19:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/fondbloggen/2012/12/19/samre-lage-for-rantefonderna/

Fondbloggen

Sämre läge för räntefonderna

Rätta artikel

Riksbankens räntesänkning är bra för dem med rörliga bolån men sämre för sparare i räntefonder. De får räkna med lägre avkastning i fonder där låga avgifter ofta är en fördel.

När Riskbankschefen Stefan Ingves i går sänkte bankens styrränta till 1 procent pressar det ned de rörliga boräntorna. Riksbankens styrränta påverkar också räntefonderna men här blir det negativt. Ju lägre ränta Riksbanken sätter desto sämre avkastning blir det på de korta räntefonderna, eller penningmarknadsfonderna som de också heter. De köper räntepapper med en löptid på maximalt ett år.

Men Riksbankens ränta är bara en del av det som påverkar avkastningen på korta räntefonder. En annan pusselbit är den ränta som bankerna betalar när de lånar av varandra, den så kallade stiborräntan. Den enskilda förvaltarens skicklighet är givetvis också en viktig faktor. Det kan exempelvis handla om att hamna rätt med kortare och längre löptider på de räntepapper som förvaltaren har.

Till det ska läggas fondens avgift som är nog så viktig. Genomsnittsavgiften ligger på 0,36 procent med 0,1 för de billigaste och 0,6 för den dyraste, enligt analysföretaget Morningstar. Det säger sig självt att den som förvaltar den dyrare fonden måste prestera bättre för att jobba i kapp det högre priset.

Av de tio korta räntefonder som har gett bäst avkastning de senaste tre åren har alla en förvaltningsavgift under genomsnittet.

Någon stor avkastning ska spararna inte räkna med framöver. Hittills i år ligger genomsnittsavkastningen på 2,2 procent och runt 3,5 procent för de bästa. Korta räntefonder är bra för att parkera pengar tillfälligt, men inget för sparande på längre perioder som exempelvis pensionssparande.