Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-02-07 09:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/fragainsidan/2014/02/10/hur-kan-jag-hjalpa-min-deprimerade-make/

FRÅGA INSIDANS EXPERTER

”Hur kan jag hjälpa min deprimerade make?”

Vad kan man göra själv för att motverka depression, och hur kan man som anhörig försöka förbättra situationen? Det finns mycket att göra, men det är viktigt att först få en professionell bedömning av hur svår nedstämdheten är, och eventuellt få behandling, svarar psykologen Liria Ortiz.

Fråga: Hej Liria, jag skriver till dig om hjälp angående min man. Han/vi skulle behöva hjälp med lite tips om vad man kan göra själv för att arbeta med depression. Han har dels en kronisk sjukdom som har depression som delsymtom, dels har han väldigt mycket i sitt förflutna som inte är bearbetat. Han står på väntelista för en utredning men det kommer att ta minst ett år och han får ingen samtalshjälp under tiden.
Som hans fru är det fruktansvärt jobbigt att se hur dåligt han mår och även om jag vet att han är otroligt lycklig i vårt äktenskap så önskar jag att det fanns mer jag kunde göra. Jag har försökt peppa honom att göra av­slappningar, försöka hålla sig igång och vara sysselsatt så att tankarna inte maler så mycket. Men då han är sjukskriven och går där hemma själv så förstår jag att han känner sig fast. Han känner även att han tappat så mycket av sitt sociala liv och orkar oftast inte göra några större aktiviteter. Han har kommit in i en spiral av apati och har väldigt svårt att ta sig ur den. Vi har även en liten valp hemma, som han så gärna ville skaffa och som skulle kunna erbjuda honom sällskap och hålla igång honom lite, men nu känner han detta som en stor börda trots att jag vet att han älskar valpen och är så glad att vi skaffat den. Känner mig så otroligt maktlös och skulle gärna vilja ha tips om vad han/vi kan göra på egen hand för att försöka förbättra situationen.
En orolig fru

Svar: Hej, och tack för ditt brev. Du berättar att din man är nedstämd, kanske deprimerad. Det framgår tydligt av ditt brev hur svår vardagen är för honom. Det gör även situationen svår för dig. Du skriver så väl och engagerat om hur utsatt rollen som anhörig kan vara. Inte minst den känsla av maktlöshet som finns. Du undrar vad ni kan göra för att din man ska få det bättre.
Jag är oklar över en del omständigheter. Som vilken kronisk sjukdom din man har, och vilken typ av utredning som väntar. Du berättar om att han kommit in i ”en spiral av apati” och hur han ”tappat så mycket av sitt sociala liv”. Detta är sådant som kan vara en del i en depression. Men det kan även finnas andra förklaringar, därför är alltid min rekommendation att personen i fråga ska utredas ordentligt.
Du nämner också att det dröjer ett år innan en utredning av din man kommer att ske. Men att någon samtalshjälp i avvaktan på detta inte erbjuds honom. Så när jag nu svarar dig är min utgångspunkt att din man är nedstämd, och behöver hjälp med detta, oavsett orsaken.
Mitt första råd, och det är nog det viktigaste, är att ni vänder er till sjukvården för att få en bedömning av din mans nedstämdhet. Gränsen mellan nedstämdhet och egentlig depression är inte helt tydlig, och inte lätt att bedöma på egen hand.
Du frågar vad ni kan göra på egen hand. Det är klokt och rimligt. Det finns självhjälp som är effektiv och väl utprövad. Självhjälpsböcker och internetprogram. Jag återkommer till det. Men detta fungerar bara, och rekommenderas bara, vid lättare och mildare former av depression. Fast en depression kan vara betydligt allvarligare än så. Så vänd er till en läkare och utred närmare vad som händer din man. Kanske till en läkare som ni redan har kontakt med och förtroende för. ­Eller, om ni vill ha en fristående bedömning, till en vårdcentral. Depression är en av de vanligaste diagnoserna som distriktsläkare möter och behandlar.
När ni har haft den kontakten, och din man kanske har fått en behandling föreslagen, kan det förmodligen vara högst rimligt att din man använder sig av självhjälp av något slag, som ett ­komplement till en annan behandling. Eller som den insats som läkaren bedömer som tillräcklig och rekommenderar.
För visst verkar din man behöva hjälp omgående för de symtom han har. Vid depression finns flera olika vägar att gå. Det finns effektiva läkemedel. Forskning visar dock att en ganska stor andel av dem som är deprimerade föredrar samtalsbehandling före mediciner. För många blir effekten bäst genom att man kombinerar psykoterapi med mediciner. Men vid lättare och mildare depressioner kan självhjälp vara fullt tillräckligt. Att det finns så många behandlingsalternativ och att de är så pass olika är en konsekvens av att depression kan vara så olika till sin karaktär. Depression är ett komplext problem.
Vad är då självhjälp vid depression? Behandling vid depression som handlar om att lära sig nya strategier för att tänka och bete sig ökar möjligheterna att börja må bättre. Och även förebygga återfall efter avslutad behandling. Det visar studier. En självhjälpsbok eller ett självhjälpsprogram på nätet kan man återvända till, och repetera, för att vidmakthålla sina färdigheter. Men också i lägen när man känner att en försämring är på väg, och på det sättet bromsa en utveckling som skulle kunna utvecklats till ett återfall i depression – något som tyvärr är ganska vanligt.
Självhjälp vid depression bygger nästan alltid på psykoterapimetoden kognitiv beteendeterapi, KBT. Studier visar på metodens effektivitet, och KBT är även en psykoterapi som är möjlig att överföra till bokform, eller utföra på nätet.
En självhjälpsbok som jag rekommenderar är ”Ut ur depression och nedstämdhet med kognitiv beteendeterapi” av professorn och psykologen Gerhard Andersson och några kolleger till honom.
Behandling på nätet eller det som kallas internetbehandling är inte riktigt detsamma som självhjälp. Utöver texter att läsa och övningar att göra på egen hand ingår också e-postkontakt eller telefonkontakt med erfarna psykologer. Du kan läsa mer om detta på www.internetpsykiatri.se.
Ett fokus vid självhjälp vid depression är att det finns en koppling mellan vad vi känner, och hur vi tänker och beter oss. Detta gör att det är möjligt att på egen hand förändra sina känslor av nedstämdhet och uppgivenhet. En väg är det som kallas beteendeaktivering. Det handlar om att ge plats för plusaktiviteter i vardagen. Att göra sådant som ger glädje, njutning, eller känsla av att bidra. Det är att skapa goda cirklar. Ett exempel är att man tar en promenad på morgonen. Trots tröttheten. Under promenaden träffar man en granne. Ett uppmuntrande samtal inträffar.
Tillsammans gör detta att man får mer energi och man känner sig lite gladare. Under dagen blir man mer aktiv som följd av detta. Vilket i sin tur ger ännu mer energi. En god cirkel har uppstått. Beteendeaktivering är ett av de effektivare sätten att på egen hand minska depression. Läs gärna mer om detta i självhjälpsboken av Gerhard Andersson, och resonera med din man om detta kan vara ett sätt för honom att hjälpa sig själv att komma ur sin apati, och få mer livsglädje.
Samtidigt rekommenderar jag dig att delta i en självhjälpsgrupp för anhöriga som har en närstående med psykisk ohälsa. Det är tungt att stödja nära och kära som mår psykisk dåligt. Det finns en ökad risk för att den anhörige drabbar själv. Den Nationella hjälplinjen kan hjälpa dig med tips och råd och samtidigt tipsa om olika anhöriggrupper om du skulle vilja det, www.hjalplinjen.se, tel: 020 22 00 60.
Varma hälsningar och sköt om er!

Kommentarsfältet stänger. Nu finns inte längre möjligheten att kommentera artiklar på DN. Vi hoppas att ni som uppskattat att kommentera artiklar ändå fortsätter att engagera er i vår journalistik, och tar debatten vidare på andra vis. Tack alla läsare för ert engagemang!

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt