Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-03 12:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/fragainsidan/2014/05/19/hur-gar-jag-vidare-i-relationen-med-min-kollega/

Fråga Insidans experter

Hur går jag vidare i relationen med min kollega?

Fråga: Hej Liria! Det har väl skrivits spaltmeter om olycklig kärlek. Här kommer då en fråga på samma ämne men med en ganska så tidstypisk knorr. Jag har haft en kärleksrelation med en kollega de sista sex månaderna. Hon har hela tiden varit tydlig med att det handlar om det fysiska mycket snarare än det emotionella även om det mycket tydligt finns väldigt starka emotionella band. Självklart trillade jag dit och blev väldigt kär i henne, känslor som inte är direkt besvarade eftersom hon inte anser sig kunna gå in i ett förhållande nu. Tyvärr är det så att jag måste fortsätta att arbeta tillsammans med henne så jag försöker hitta ett sätt att gå vidare där vi kan fortsätta att vara vänner. Vi har bägge den ambitionen men det är självklart ganska svårt.

En viktig abrovink i det hela är att jag på grund av jobbet behöver arbeta på annan ort som tillsammans med henne under en period på minst sex månader.

Så min fråga är hur jag skall göra för att komma vidare här. Allra helst skulle jag vilja få till ett förhållande med henne men det verkar inte vara en möjlighet så jag måste inrikta mig på att bli av med de romantiska känslorna. Enklast vore väl att ge sig ut och dejta men när man sällan är hemma, hela tiden är tvingad att umgås med nämnda kollega i tjänsten, och på annan ort inte ha någon annan att umgås med mer än henne, så begränsas möjligheterna ganska rejält. Jag anses som väldigt framgångsrik i mitt jobb och kolleger på min nivå finns det inte många av så jag har ingen möjlighet att få någon annan kollega att ta hennes jobb, och själv skulle jag inte drömma om att tacka nej till denna chans.

Kaffekoppen

Svar: Hej ”Kaffekoppen”,

Din fråga kretsar kring hur du ska gå vidare med din kärleksrelation med din kollega, och jag väljer att använda orden ”kretsa kring”. Mitt intryck när jag läser ditt brev är att flera tankar och känslor beträffande din relation inte uttalas så tydligt av dig utan bara antyds mellan raderna.

Jag tror att du måste göra tydligare för dig vad du innerst inne vill i förhållande till din kollega. Du kan släppa taget om henne, och välja att ha som mål att bibehålla en professionell relation till henne, och kanske också vara en vän. Med du har faktiskt också möjligheten att konstatera att du älskar henne, och ser henne som en kvinna som du vill bilda familj med och leva ditt liv med. Hon säger att ni bara har en sexuell relation samtidigt som du skriver att ”det finns väldigt starka emotionella band”. Är det enbart du som upplever det så, eller är det så för er båda?

Svaret på den frågan är nog ganska avgörande för vad du ska välja att göra nu. Mitt råd är att du svarar på ett eftertänksamt sätt på den frågan för din egen del, och också utforskar vad hon känner. Visst, det är att avslöja dig och det gör dig sårbar, men det är den riskabla vägen vi får välja att gå när vi vill komma nära en annan människa. Att vi allt mer tydligt visar vårt behov av den andra.

Kom ihåg att en relation inte är för alltid given till sin karaktär. Den kan växa och fördjupas, och det är kanske du som måste ta initiativet ännu mer till detta om det är vad du verkligen vill. Hur kommer det sig att hon ”anser sig inte kunna gå in i ett förhållande”? Finns det saker som hon behöver för att våga satsa på dig, som du kan tillgodose bara du får veta vad hon behöver?

Det är en väg att gå. Den andra är att du tar initiativet till att avsluta er relation, att du ”blir av med de romantiska känslorna”, om du bedömer att den första vägen är stängd. Du bör göra tydligare för dig vad det innebär i så fall. Ska ni sluta ha sex? Blir ni då vänner eller bara kolleger? Det är nog viktigt att du gör era känslor och roller tydliga för dig och henne. Ni har ett gemensamt uppdrag under ett halvår framför er, där ni inte kommer att ”ha någon annan att umgås med”.

Det är klart att det kommer att bli besvärligt för dig att ha henne nära dig när du är förälskad i henne, och om du avvisas känslomässigt av henne. Det finns en myt som säger att man ska ha kontroll över sina känslor, och att vi måste göra oss av med svåra känslor för att må bra. Sanningen är att vi har mycket mindre makt över våra känslor än vad vi vill tro och vill ha. Mitt råd är att du inte går i fällan att göra det som vi gärna försöker göra, när svåra känslor tränger sig på oss – bekämpa dem eller fly dem. Kontrollstrategier som att bekämpa, argumentera emot eller ta befälet över känslor fungerar sällan utan leder ofta till ett ältande av hur saker och ting borde vara, och det som kunde ha fått vara en smärta under en tid blir i stället ett långvarigt lidande.

Ta emot dina känslor som sorg och ilska som de är, i stället för att försöka undertrycka dem eller skjuta dem ifrån dig. Acceptera dem. Det gör dem lättare att bära, och har den paradoxala effekten att de plågar dig mindre än om du försöker trycka undan dem, och de släpper tidigare taget om dig. En metafor för att beskriva detta fenomen är att våra försök att kontrollera otillåtna känslor är som att försöka hålla en boll under vatten. Så länge du trycker ner den under vattnet stannar den under ytan. Men till sist blir du trött i armarna, och i samma ögonblick som du inte orkar längre far bollen rakt upp ur vattnet. En accepterande hållning är att i stället ”ta upp bollen och bära den med sig under armen.”

Varma hälsningar, Liria

Har du en fråga till våra experter? Ställ den här.