Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Framstegsbloggen

Vi blir fler, djur skyddas, skog växer

Foto: AP

Fåglar dog som flugor tror nu

Det brukar närmast betraktas som ett axiom att människan är naturens nemesis (då förutsätts naturligtvis att människan inte är en del av naturen), och att det närmast är en tidsfråga innan vi lyckats utrota sönder jordens artrikedom till oigenkännlighet. Bortsett från att det är omöjligt för sju (och snart nio) miljarder människor att leva på samma yta som en miljard, vilket vi var för 200 år sedan, brukar de flesta beskrivningar av sakernas tillstånd missa en viktig sak, nämligen att det var förr människan aktivt och med berått mod utrotade djur, inte i dag.

Vargen skulle bort överallt, ju snabbare desto bättre. Bävern var under en period borta från Sverige, och rådjuret var näst intill försvunnet från det här landet. Kampanjer upplyser oss regelbundet om att tigern har krympt från 100.000 till 3.000 djur på drygt ett sekel. Absolut, men minskningen har inte skett i våra dagar. Den stora avskjutningen bromsades för många decennier sedan. I dag kliver asiatiska statschefer på varandras tår för att ta åt sig äran av att ha lanserat räddningsåtgärder.

Massutrotningen av fågelarter i Polynesien är ett av de mer anslående exemplen på hur reflektionslöst och självklart människan förr klampade in i naturen. Numera bygger vi tunnlar och stoppar vägbyggen för utrotningshotade paddors skull. 1800-talsmänniskan hade förmodligen skrattat läppen ur led över en sådan prioritering.

Den återkommande rubriceringen ”artutrotningen tilltar” leder fel, eftersom den i regel inte handlar om att arter dokumenterat försvinner för gott från jordens yta utan om att antalet individer av olika arter decimerats kraftigt. Dessutom upptäcks ständigt nya arter. För att återknyta till groddjuren: Dessa hör till de mest hotade på senare tid, och forskare tror att över 100 arter försvunnit, men A) det beror främst på en svampsjukdom och B) det hittas över 100 nya amfibiearter – varje år.

”Cites” heter ett globalt avtal om att reglera handeln med hotade arter. Undertecknarna (178 länder) träffas vart tredje år, och i mitten av den här månaden gjordes den senaste uppdateringen. Mötet anses ha varit en rätt stor framgång. Bland annat fick elva arter av hajar och rockor ordentligt förstärkt skydd mot rovfångst.

Samtidigt gavs en del arter av regnskogsträd ett bättre skydd, bland annat de som ger ebenholts. Beslutet klubbades i lämplig anslutning till premiären för Internationella skogsdagen i torsdags. FN-organet FAO:s chef José Graziano da Silva föreslog då att man ska sätta upp ett mål om totalstopp för illegal skogsavverkning i världen.

Alla beslut om bromsad djungelskövling är så klart utomordentliga, men faktum är att den redan har börjat bromsas. Det höggs ner ungefär dubbelt så mycket tropisk skog mellan 1980 och 1995 som under de femton åren därefter. Brasiliens avverkning gick ner med 80 procent mellan 2004 och 2012 till nivåer som inte setts på åtminstone 40 år.

Och, som sagt: vi är nu sju gånger fler än för bara två sekel sedan.

Europeerna lyckades skövla det mesta av den skog som i dag är försvunnen under tidsepoker då befolkningen var mindre än en tiondel av dagens. Medelhavet kringgärdades av vidsträckta skogar under romartiden. Träden användes till allt: byggnader, båtar, bränsle, kärl. Den skövlade marken blev åker. Arabernas expansion drevs till stor del av jakten på ny skog.

Europa utom dagens Ryssland var för 2.000 år sedan skogstäckt till 80 procent. Andelen är i dag ungefär 35 procent, och den har inte minskat sedan mitten av förra århundradet utan i stället ökat en aning. Takten i världens skogsavverkning var före 1950 betydligt högre än befolkningstillväxten. Efter 1950 är det tvärtom. Tacka urbaniseringen för det.

Eftersom de tempererade skogarna inte längre försvinner (utan växer) ligger orons fokus i dag på den tropiska regnskogen. Vårens hittills intressantaste skogsnyhet, om ni frågar mig, är nya rön om hur känslig regnskogen är för global uppvärmning. Skogen är dubbelt klimatintressant: Avverkning står för runt 15 procent av koldioxidutsläppen, och den fungerar som ”kolsänka” eftersom den tar upp koldioxid. Tänk om den globala uppvärmningen i sig hotar den tropiska regnskogen? Det var just vad en brittisk forskarrapport kom fram till för drygt tio år sedan. Djungeln skulle vara uttorkad år 2050, hette det.

De senaste veckorna har det kommit först en, sedan ytterligare en studie som vänder på steken: I själva verket gynnas skogen mer av den ökade koldioxiden än den missgynnas av den ökade värmen. Den är alltså mer motståndskraftig än man trott. De nya resultaten föranledde huvudmannen bakom den första rapporten, Peter Cox, att backa. Heder åt honom.