Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Framstegsbloggen

Stormvarning avblåst

Foto: AP/NOAA

Katrina” i augusti 2005 är den senaste orkanen av kategori 3 eller starkare som slagit in över USA. Perioden sedan dess är den längsta utan kategori 3-orkaner som hittills registrerats  i USA.

Cyklonen ”Phailin” drog i helgen in över Indiens östkust med starkare vindar än ”Katrina” hade när den dundrade in över New Orleans 2005. Ändå är det preliminära antalet dödsoffer i Orissas sönderblåsta kustområden ett dygn efter stormens ankomst ett lågt tvåsiffrigt tal. Att det inte är högre är ett ovedersägligt bevis på utveckling, och det är huvudskälet till att ingen bör känna panik inför farliga oväder i framtiden. Det finns ett skäl till.

En av de största nyheterna i den vetenskapliga rapport som FN:s klimatpanel presenterade i Stockholm nyligen var reträtten i frågan om extremväder. I förra sammanställningen 2007 hävdade IPCC att extrema väderhändelser redan blivit vanligare. Men nu har panelen tagit till sig fakta och backat.

Det enda som går att slå fast är att antalet varma dagar blivit större och antalet kalla nätter blivit mindre. Men det saknas belägg för att stormar blivit vanligare, vare sig i tropikerna eller utanför, det saknas belägg för att översvämningar blivit vanligare eller större, och det saknas belägg för att torka blivit vanligare. Detta står nu i andra kapitlet av IPCC:s femte rapport.

Hur uppseendeväckande denna vändning än är vore det en överdrift att påstå att det har gjorts särskilt stor sak av den. Den gladde i alla fall en av de främsta experterna på området, professor Roger Pielke Jr vid universitetet i Colorado. Eller gjorde honom lättad, snarare. Han har bidragit till IPCC:s underlag med flera studier och har i åratal stångats mot extremväderalarmisterna på debattarenan

– Folk bygger naturligtvis upp berättelser och förklaringar grundade på tro och antaganden, men det är något annat än empirisk forskning, sade Pielke när jag intervjuade honom för ett par år sedan.

Nå, vi vet naturligtvis inte hur en fortsatt uppvärmning i framtiden kan komma att påverka förekomsten av extrema väderhändelser. Just tropiska stormar verkar vara synnerligen svårpåverkade av uppvärmningen, om man ska tro de modeller som gjorts. Men kanske kommer torka och översvämningar verkligen att bli vanligare. Hur oroliga ska vi vara för det? Om vi tycker att mänskligt lidande är värre än materiella förluster: inte särskilt.

Om den ekonomiska och tekniska utvecklingen får fortsätta som den gjort hittills tyder nämligen allting på att allt färre människor kommer att dö och skadas svårt på grund av farligt väder. Antalet dödsfall i väderrelaterade katastrofer har redan sjunkit med 95 procent sedan början av förra seklet. Detta är en ojämförligt viktigare faktor för hur vi ska se på problemet än huruvida frekvensen av ovädren eller torkperioderna kommer att öka.

I Indien lyckades myndigheterna i helgen framgångsrikt evakuera en miljon människor inför stormen ”Phailin”. För trettio år sedan hade det inte varit möjligt, och tiotusentals kanske hade dött. Grannlandet Bangladesh, som ännu oftare är i skottlinjen för monsunsäsongens cykloner, har de senaste decennierna drabbats av tre oväder av bibliska proportioner, alla med likartade vindstyrkor. 1971 dog fasansfulla en miljon människor. 1991 dog 140.000. Senaste gången en monsterstorm drog in, ”Sidr” 2007, fick mindre än 4.000 människor sätta livet till. Den sistnämnda siffran är nog så chockerande med dagens mått, men tre och ett halvt decenniums tillväxt och modernisering sänkte dödstalet med 99,6 procent.