Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-01 00:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/framstegsbloggen/2013/12/13/ett-litet-forsok-att-se-nyktert-pa-rus-och-vald/

Framstegsbloggen

Att se nyktert på rus och våld

Frågan om hur hårt samhället ska se på droger har aktualiserats de senaste åren. Det beror inte minst på den fruktlösa knarkkampen i Latinamerika, där allt fler experter och politiker på toppnivå förespråkar en avkriminalisering. Argumentet är i regel att eventuella hälsorisker väger lätt i förhållande till det enorma mänskliga lidande knarkbrottsbekämpningen, som inte sällan tar formen av veritabla krig, orsakar. Mycket riktigt: I tisdags legaliserade Uruguay som första land i världen produktion, försäljning och konsumtion av cannabis. Även i USA har ett par delstater vandrat en bit mot legalisering.

Sådana grepp framstår fortfarande som oerhört kontroversiella i stora delar av världen. FN-linjen sedan 1961 är att narkotika ska förbjudas för annat än medicinska och vetenskapliga ändamål. Nästan 150 stater har ratificerat eller undertecknat den konventionen (bland dem Uruguay). I Sverige ligger debattens frontlinje en bra bit bakom legalisering. En liten förskjutning tycks ändå ha skett i form av HD:s nya praxis att se mindre strängt på knarkbrott.

Det finns ett antal historiska och andra skäl till att världens lagar om rusningsmedel ser ut som de gör, men om regleringarna hade en strikt rationell grund skulle de utgå från drogernas farlighet. I en ofta citerad drogjämförelse som medicintidskriften The Lancet publicerade för några år sedan hade experter använt 16 olika mått på farlighet för såväl användare som omgivning. Alkohol graderades som allra farligast, följt av heroin. Både alkohol och tobak placerades över såväl cannabis som ecstasy och LSD.

Som bekant har den svenska synen på alkohol traditionellt varit sträng, även om den nu mjukats upp. Ett av flera skäl är kopplingen till våld. Det finns en hel del forskning som drar paralleller mellan våld och alkohol, åtminstone historiskt. Frågan är hur starkt sambandet är. Vad beror på ruset, vad på annat?

Efter EU-inträdet 1995 ökade den svenska alkoholkonsumtionen med ungefär 25 procent på några år. Därefter föll den igen, men den ligger fortfarande runt 15 procent över nivån i början av 1990-talet. Under samma tid har det dödliga våldet gått ned med 25 procent. Antalet alkoholrelaterade sjukdoms- och dödsfall har inte ökat.

Orsakerna bakom denna lika intressanta som otippade utveckling tvistas det om (jag har skrivit om fenomenet på nyhetsplats bland annat här och här). Uppenbarligen behöver många aspekter vägas in för att dra slutsatser om alkohol och våld.

Hur ser det ut globalt? En schematisk jämförelse som ganska enkelt låter sig göras är mellan länder. I diagrammet nedan återfinns de 188 länder som erbjuder någorlunda färsk statistik (2008 och senare) över alkoholkonsumtion (källa: WHO) och dödligt våld (källa: UNODC). Skalan är normerad från 0 till 100, där 100 motsvarar maxvärdet i båda kategorierna (blå kurva visar alkohol och röd kurva mord, om det är svårt att läsa).

Grafen säger inte allt, det gör inget enskilt statistiskt förhållande, men den visar med all önskvärd tydlighet att det på nationsnivå inte finns något rakt samband mellan hög alkoholkonsumtion och grovt våld, åtminstone inte dödligt våld. Man kanske inte kan gå så långt som att fastslå att sambandet rent av är det omvända, men det finns faktiskt sådana tendenser.

Sju av de nio våldsammaste länderna ligger väl under snittet för alkoholkonsumtion. I den diagramände där det dricks mest dominerar icke-våldsamma länder tydligt. De flesta av de senare länderna är europeiska, men bland dem finns även Sydkorea.

Några våldsamma länder där det dricks mycket är St Lucia, Uganda, Nigeria och Ryssland. Några av de våldsamma länder där man dricker lite är Mauretanien, Guinea, Eritrea, Benin och Sudan. Bland de icke-våldsamma nyktra länderna finns Saudiarabien, Bhutan, Indonesien, Vanuatu och Tunisien.

Placerar man länderna som punkter i ett x-y-diagram tydliggörs icke-sambandet mellan alkoholkonsumtion och dödligt våld på ett annat sätt. Övre högra hörnet representerar mycket våld och mycket alkohol. Hela den halvan av diagrammet är tom.

Vad ska man då göra av allt detta? En bra början tror jag är att se nyktert på drogers betydelse för våld. Sambanden är inte enkla. Kulturella och sociologiska faktorer spelar in (liksom genetiska). Det har betydelse hur man berusar sig och varför.

För det andra gör man  klokt i att inte underskatta vår förmåga att avstå från att göra dåliga saker bara för att vi kan.