Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-23 07:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/markligheter/2011/04/11/manniskan-i-rymden-firar-50-pa-dn-se/

Clas Svahn bloggar om märkligheter

Människan i rymden firar 50 på DN.se

Den 12 april firar mänskligheten 50 år i rymden nästan samtidigt som svensk rymdverksamhet firar lika många år. DN.se kommer att visa en serie nyinspelade filmer om den svenska rymdverksamheten under de närmaste veckorna. (Ni kan se första avsnittet här - klicka på Lund) För även om vi inte själva har skjutit upp vare sig astronaut eller satellit från svensk mark så pågår mycket annat som har med utforskningen av rymden att göra här i Sverige.

I dessa dagar finns det all anledning att både se bakåt och framåt när det gäller mänsklighetens relativt korta tid som rymdfarare.

Jurij Gagarin chockade om inte en hel värld så i alla fall USA då han i sin Vostokkapsel steg mot skyn och vidare till omloppsbana runt jorden den 12 april 1961. Han blev då den första människan som lämnat jordens trygghet för en färd i den lufttomma rymden. Världen hade knappt hämtat sig efter Sputnik 1 tre år tidigare, den första av människan uppsända satelliten vars försynta pipande fick amerikanska politiker att frukta ett kommande atombombsregn från Sovjet.

Rymdåldern var Sovjets under de första tio åren. Sedan tog USA över och rymdkapplöpningen var något som alla talade om. Och trots allt försprång och trots alla mål som nåddes först så blev det till slut inte Sovjet utan USA som tog hem priset – att placera en man på månen sommaren 1969.

Men också Sverige har varit med länge och den 14 augusti 1961 sköts det första raketskottet upp från Vidsel i Norrbotten. Den 35 kilo tunga sonden, som bara nosade på randen av rymden, kom ärevördigt nog att kallas Plutnik.

I elva program visas nu svensk rymdverksamhet från Lund i söder till Kiruna i norr. Bakom programserien ligger Rymdstyrelsen och DN.se kommer att visa alla avsnitten. Från söder till norr, inspirerade av Selma Lagerlöfs Nils Holgersson, får vi möta människor som alla jobbar med rymden:

12 april, Lund; 14 april, Onsala; 19 april, Göteborg; 21 april, Jönköping; 26 april, Trollhättan; 28 april, Norrköping; 3 maj, Stockholm; 5 maj, Stockholm; 10 maj, Uppsala; 12 maj, Luleå; 17 maj, Kiruna.

Svensk rymdsatsning i all ära så är det två namn som människor fortfarande minns när det gäller rymdfart. Det ena är Neil Armstrong, den första människan på månen, det andra är givetvis tisdagens 50-årsjubilar, Jurij Gagarin.

Jurij Gagarin själv omkom i en olycka den 27 mars 1968 under en flygning tillsammans med sin instruktör Vladimir Serjogin i Vladimirområdet utanför Moskva. De exakta omständigheterna har aldrig blivit kända och spekulationerna om att den ryske rymdhjälten skulle ha varit berusad, utsatt för syrebrist eller kommit nära ett annat flygplan har länge varit i omlopp.

Men för ett par dagar sedan gick arkivchefen i Kreml Alexander Stepanov ut med nyheten att Gagarin dött sedan han tvingats väja för en väderballong. Vilket var helt nya uppgifter för oss alla. Stepanov avslöjade för pressen att en undersökningskommission kommit fram till att hans Mig-plan ”troligen” tvingats göra en skarp undanmanöver för en väderballong och sedan kraschat.

Rapporten har varit hemligstämplat sedan den 28 november 1968 då den lades på den mäktiga Centralkommitténs bord.

Vem som flög Mig-planet, Gagarin eller Serjogin, får vi dock inte veta. Och att det var en ”trolig” ballong som ändade den störste av alla sovjetiska hjältars liv känns kanske inte riktigt som om sista ordet vore sagt.

Sverige fick vänta tills 2006 (lyckades skriva 2009 först, hans andra rymdfärd, sorry!)  innan vi fick en man i rymden då Christer Fuglesang sköts upp i en rymdfärja från Cape Canaveral. En milstolpe i svensk rymdhistoria som nu alltså även den fyller femtio.

Men det finns de som gärna ser att svensk rymdverksamhet får ännu äldre anor. I Solna står gravstenen över baronen och överstelöjtnanten Wilhelm Theodor Unge (1845-1915) med den ståtliga titeln ”Rymdraketpionjären” inristat överst. Unge var militär ingenjör som bland annat sköt upp raketer från kanoner, en av dem möjligen också utrustad med en kamera som 1897 tog en flygbild över Karlskoga. Kanske inte riktigt på gränsen till rymden, 100 kilometer upp, men ändå ett försök att förverkliga sina högtflygande planer.

Den gode Wilhelm blev i alla fall ihågkommen som en sann pionjär och hedrades med en plats i International Space Hall of Fame 1977.

I de elva avsnitten om svensk rymdverksamhet kommer vi att få träffa en lång rad kvinnor och män som alla har rymden som sitt arbete. Eller som Rymdstyrelsens Johan Marcopoulos säger:

Det finns många andra yrken än astronaut om man är intresserad av rymden.

Så sant.