Stjärnfall – i bästa fall

Den svenska vinterhimlen tillhör tyvärr de mindre klara och stjärnorna har en tråkig tendens att döljas bakom täta moln så här års. Så när det ofta vackra och sevärda meteorregnet geminiderna låter sina gruskorn rita lysande linjer genom atmosfären så är chansen stor att vi svenskar inget får se.

Geminiderna tillhör alltså de mera sevärda stjärnfallsregnen och har i år sitt maximum klockan 00.30 den 14 december, alltså strax efter midnatt natten mot fredag sedan Lucia är färdigfirat.

Enligt SMHI är chansen störst att molnen lättar i sydliga delen av landet medan resten ser ut att få mulet väder. Trist på en bra föreställning för oss som bor en bit upp. Men ge himlen en chans. För om det trots allt klarnar upp så är himlen mörk och fin eftersom månen är långt under horisonten.

Vänder man näsan åt söder syns Orions timglasformade stjärnbild gnistra lågt över horisonten och till vänster glittrar Sirius och en bit ovanför till vänster kommer centrum för nattens föreställning att utspela sig.

För det är här, från ett område i stjärnbilden Tvillingarna (Gemini) som stjärnfallen ser ut att rusa fram. Och geminiderna är hyfsat ljusa och inte så väldigt snabba vilket gör att de får något närmast majestätiskt över sig när de genom kollisionen med atmosfären låter sina fotoner leta sig fram mot våra näthinnor.

När de faller som tätast kan vi räkna med att få se en i minuten vilket kan låta lite snålt för ett stjärnfallsregn. Men istället kan vi alltså räkna med att de är desto vackrare att se. Säkert kommer en och annan att lämna strimmor av rök efter sig.

Och även om maximum är klockan 00.30 så går det bra att bänka sig redan vid 22-tiden eftersom jorden då har börjat röra sig in i det fält ute i rymden där de gruskorn som en gång lossnat från asteroiden 3200 Phaethon befinner sig – det är dessa korn och stenar vi krockar med. Och regnet fortsätter sedan också ett par timmar efter 00.30.

Även planeten Jupiter går att se den här natten, och flera andra just nu, där den lyser till höger om Orion som en del av stjärnbilden Oxens ena horn.

Vill ni inte vänta tills den 14 december så går det att börja spana redan i morgon. Samma riktning, samma tid – men inte samma mängd av stjärnfall. Men med tanke på de dystra väderprognoserna så är det kanske lika bra att nöja sig med det lilla om man nu kan råka ut för att inte se något alls när det väl gäller på riktigt.

Ut och spana! Och glöm inte vantarna.

PS: Den här rapporten kom in till UFO-Sveriges rapportcentral på tisdagskvällen. Med all sannolikhet en geminid: "Ett klot, starkt grönt, for över himlen från söder mot norr, gick snabbt neråt och försvann i skogsbrynet Strax innan det försvann ändrade det färg till gult sken. Klockan 22:15 Tisdagen den den 11 december. Vid Backa i Bullaren i Tanums kommun."