Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-10 08:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/markligheter/2013/12/17/stonehenge-vann-over-bilarna/

Clas Svahn bloggar om märkligheter

Stonehenge vann över bilarna

I flera tusen år stod ett av världens mest kända forntida byggnadsverk i ensamt majestät på slätten, i det som i dag är Wiltshire i södra England. Bara vinden och fåglarna ”störde” friden.

Den saken skulle komma att förändras och redan 1989 kallade en grupp politiker Stonehenge för en ”nationell skam”.

Alla som har besökt Stonehenge har haft anledning att fundera över vem som egentligen stod för trafikplaneringen runt den annars magnifika platsen. Sedan årtionden har det varit biltrafiken och inte stenmonumentet som har härskat över slätten. Och en och annan helikopter från den näraliggande RAF-basen Boscombe Downs.

Den minst sagt brusande A303:an passerar bara ett par hundra meter från stenstoderna medan en mindre väg (A344), som också den ofta var igenproppad med osande bilar, fram till i somras ledde till den alldeles för snålt tilltagna parkeringsplatsen. Faktum var att vägen gick så nära Hälstenen att staketet som skilde vägen från området trängdes med stenen om utrymmet.

Väl framme tog man sig till de hängande stenarna – världsarv sedan 1986 – via en gång under vägen intill ett fult besökscentrum som hukade i höjd med gräset.

Det har varit synd att kalla det fridfullt och det omöjligt att njuta av det mäktiga byggnadsverket utan att ständigt höra trafiken susa förbi på de båda vägarna. Inte så konstigt med en miljon besökare om året och många fler miljoner som bara råkade passera förbi.

Men nu är det slut på bruset och äntligen har någon klarögd brittisk beslutsfattare insett att något måste göras.

Simon Thurley, som ansvarar för vad som kan kallas Storbritanniens motsvarighet till Riksantikvarieämbetet, English Heritage, säger i en intervju att besökarna nu äntligen ska kunna njuta av stenarna utan allt skräp som byggts upp runt platsen under åren.

A344 är stängd och uppriven sedan i somras och redan nu rapporteras gräset ha börjat växa där en gång bilar trängdes. A303 ska få en ny sträckning förbi platsen. Det vedervärdiga säkerhetsstaketet som omgett området är rivet och flyttat. Ett nytt besökscentrum har byggts drygt två kilometer längre västerut, därifrån får besökarna ta sig fram till fots eller med en skyttelbuss, en tur som tar tio minuter.

Det nya centrumet har kostat strax under 300 miljoner kronor så priset för ett besök ökar liksom det planerade antalet besökare som ska stiga från 1 miljon per år till 1.250.000.

Och i morgon, onsdag, öppnar det hela för allmänheten.

Men fram till stenarna ska man fortfarande inte få gå. Där förblir området avspärrat (utom för särskilt bokade grupper efter vanlig besökstid). Och tur är väl det. Vid ett av mina besök på platsen, någon gång på 80-talet, hade en buss med fotbollssupportrar stannat till och några intelligensbefriade huliganer sprejat ”PFC” på flera av de jättelika stenarna. Portsmouth Football Club.

Människans dumhet är en större gåta än Stonehenge självt.