Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-20 10:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/markligheter/2014/03/29/forskningen-livet-for-hawking/

Clas Svahn bloggar om märkligheter

Forskning är livet för Hawking

Kosmologen Stephen Hawking är en briljant teoretiker och en av världens mest lästa författare. Trots att hans böcker ofta är svåra och inte särskilt lättillgängliga har de slagit an hos bokköpare över hela världen. ”Kosmos – en kort historik” har sålts i mer än tio miljoner exemplar på 40 språk och den gravt handikappade engelsmannen i sin specialrullstol har utan tvekan blivit en person som de flesta känner igen.

Hawking är trots sin forskning ännu inte en kandidat för Nobelpriset eftersom den ”upptäckt” han gjort sig mest känd för, att svarta hål läcker materia och på sikt kokar bort, ännu inte har bevisats genom observationer. Det vore roligt om han fick uppleva den triumfen.

Nu har denne överlevare, som drabbades av nervsjukdomen ALS tidigt i 20-årsåldern och vid 72 års ålder överraskat de flesta läkare med att fortfarande leva och arbeta, skrivit sina memoarer med titeln ”Min historia” (Norstedts), en tunn liten bok på drygt hundra sidor.

Den som tror sig hitta en läsupplevelse får leta på andra bokhyllor men den som läst andra Hawkingsböcker känner igen temat. Mycket diskussioner kring det egna forskningsarbetet där långa stycken blir i det närmaste obegripliga. Däremellan korta glimtar av vanligt liv, så vanligt det nu kan bli för någon som drabbades av denna mycket svåra sjukdom som gradvis drabbar kroppens muskler.

Att kunna skriva en bok som denna är visserligen något av ett mirakel i sig självt. Men det räcker inte. För risken är stor att en läsare nog blir besviken, för det blev jag. Vi får se väldigt lite av människan Stephen Hawking även om han kort berättar om sitt havererade äktenskap och därpå misslyckade förhållande, hur hans förläggare fått honom att jobba om och jobba om ”Kosmos – En kort historik” och hur han fick sin röst ersatt av ett dataprogram.

Skolåren blir mest en uppradning av arbeten och teorier och föräldrarna till ofullständiga figurer utan kött och blod. De strider och kontroverser som Hawking låter oss ana blir just bara korta noteringar.

Nej, det är forskningen som är livet för Stephen Hawking. Det märks. Synd eftersom jag fortfarande är nyfiken på denne märklige man. Kanske ännu mera nu efter att ha läst boken.