Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-26 20:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/orientexpressbloggen/2009/07/15/snart-pa-vag-hem-4256/

Orientexpressbloggen

Snart på väg hem

Så var vår resa över. Nu återstår bara flyget hem till Stockholm. På tio dagar har vi passerat sju järnvägsstationer i lika många städer, åkt med fem olika tåg, sovit på sex olika hotell och i två sovvagnar. Vi har mött sex olika språk skrivna med två olika alfabeten. Och vi har använt fem olika valutor - turkiska lire, bulgariska leva, serbiska dinarer, ungerska forint och euro. Lustigt nog verkar det som om de flesta europeiska länder redan börjat euroanpassa sina mynt. Några turkiska, bulgariska och ungerska mynt ligger kvar och skramlar i fickorna och vi blandar hela tiden ihop dem med euromynt.
Några jämförelser nu när resan är över.
Tågen först och främst. Jo, de har blivit bättre hela tiden. Inte helt oväntat kanske. Skillnaden mellan de trånga, nedslitna och inte särskilt rena tågen på Balkan och sista etappens pilsnabba, luftkonditionerade, rymliga fransk-tyska TGV-tåg säger mycket om skillnaderna mellan levnadsstandard mellan länderna i dagens Europa. Priserna också. När vi köpte biljetter från Belgrad till Budapest tyckte våra vänner i serbiska Nis att det var fruktansvärt dyrt, medan vi tyckte att det var otroligt billigt.

 

 

Tåget mot Sofia

 

 

Tåget mot NiS

 

 

Tåget mot Paris

 

Vi har ägnat särskild uppmärksamhet åt frukosten. Vår resa genom Europa har också varit en jakt på den perfekta croissanten, eftersom croisssanten ju har ett särskilt förhållande till Europas historia. Åtminstone berättas det att det nymåneformade frukostbrödet skapades av Wiens bagare för att fira att de osmanska turkarnas belägring av staden slagits tillbaka 1683. När den österrikiska prinsessan Marie Antoinette 1770 giftes bort med den franske tronföljaren tog hon med sig frukostbrödet. Fransmännen högg så småningom huvudet av Marie Antoinette, men croissanten behöll de (croissant betyder nymåne på franska.
Därför är det kanske inte så konstigt att vår i övrigt förträffliga hotellfrukost i Istanbul saknade croissanter. I Sofia fanns många söta bakverk på frukostbuffén, men de som liknade croissanter var torra och trista. Frukostbuffén i Nis bjöd på ett ambitiöst försök - nygräddad, saftig men utan den flagighet som en riktig croissant ska ha. I Budapest var croissanterna halvhyfsade, men fortfarande åt det torra hållet. I Wien var de riktigt bra. Åtminstone tyckte vi det innan vi satt tänderna i croissanten i  brödkorgen i frukostrummet i vårt lilla Parishotells källare. Yes, där hade vi den, den fulländade croissanten - flagig, saftig, smakrik, ja perfekt.

Fast ett hedersomnämnande måste gå till frukostbullen vi köpte på järnvägskaféet i Belgrad. Inte en croissant, men frasig, flagig, saftig och underbart god. Just då en tidig morgon i Belgrad kändes den som  himmelriket.

 

 

Frukost i Sofia

 

 

Frukost i Wien

 

 

Frukost i Paris

 

Foto:Beatrice Lundborg